Sök

Forskare: Stora brister i niornas historiekunskaper

Många elever skulle inte klara att sätta in affischen i sitt sammanhang, de skulle till exempel kunna skriva att ”det är nyttigt med kräftor”, säger forskaren David Rosenlund om den klassiska "nej till förbud av rusdrycker"-affischen från folkomröstningen 1922. Foto: Wikimedia commons/Malmö universitet

Varannan niondeklassare har stora problem med historieämnet, visar ny forskning. Det gör förslaget att öka antalet timmar i historia helt nödvändigt, menar forskaren David Rosenlund.

Malmö universitet ansvarar för utformningen av det nationella provet i historia och årligen arkiverar man 700–800 provsvar. Nu har David Rosenlund, universitetslektor i historiedidaktik, granskat 200 slumpmässigt utvalda prov från 2017.

Han har i första hand studerat två av de centrala förmågor som eleverna måste ha hunnit utveckla i årskurs nio: att tolka historiska källor och att använda historiska begrepp. Och resultatet är nedslående.

– Ungefär hälften av eleverna har stora svårigheter på bägge områdena. Min bedömning är att de inte når upp till de kunskaper som kursplanen kräver.

Skulle inte kunna tolka valaffischen

David Rosenlund får inte ge konkreta exempel från proven, eftersom de är hemligstämplade i sex år. Men han kan exemplifiera hur det skulle kunna se ut med en historisk källa som eleverna inte förmår att tolka:

– Ta Albert Engströms kända affisch från folkomröstningen om rusdrycker 1922 med en man som håller i en flaska och säger att ”Kräftor Kräva Dessa Drycker”. Många elever skulle få problem att tolka källan eftersom de inte skulle använda informationen på affischen som visar att det handlar om en folkomröstning om alkohol. De skulle till exempel kunna skriva att syftet med affischen är att visa att ”det är nyttigt med kräftor”.

Att många skulle misslyckas med en uppgift av den här typen beror, enligt David Rosenlund, dels på att eleverna inte tagit till sig tillräckligt av de kunskaper om den aktuella tiden som läraren ska ha lärt ut, men också på att de inte lärt sig att kritiskt tolka en historisk källa utifrån den historiska fråga som finns i uppgiften.

Svårt att se kontinuitet

Vad gäller användningen av historiska begrepp har han tittat närmare på begreppen kontinuitet och förändring. Eleverna fick en handfull historiska händelser och skulle avgöra om de är uttryck för förändring eller kontinuitet.

– I sina svar pekar de nästan bara på förändring, de har svårt att se när där finns en kontinuitet.

Han tar ett exempel från ett äldre prov, där eleverna skulle tolka vägen till demokrati i Sverige från tvåkammarriksdagen på 1860-talet, via kvinnlig rösträtt till dagens enkammarriksdag.

– Många elever ser det som enskilda händelser, inte som händelser som hakar i varandra.

Distansundervisning försvårar

David Rosenlund konstaterar att pojkar, och elever som läser svenska som andraspråk, uppvisar störst problem.

– I vissa fall handlar det om bristande språkkunskaper, men även för barnen med invandrarbakgrund så tror jag att viktigare förklaringar är av socioekonomisk natur. De kommer helt enkelt från hem utan studievana. Och forskning har visat att elever från dessa hem kan ha svårare med komplexa delar av undervisningen eftersom deras föräldrar har svårt att hjälpa dem.

Mot den bakgrunden har distansundervisningen på senare tid varit skadlig, tror David Rosenlund. Många elever behöver det stöd som undervisning i klassrummet kan ge.

– En enkätundersökning bland lärarna i historia här på universitetet visade att det gick bra att förmedla faktakunskaper digitalt, men att det är betydligt svårare att lära ut mer komplexa saker. Jag tror att samma sak gäller i skolan.

Skulle du säga att tolkning av källor blivit extra viktigt i dessa tider då lögner sprids rekordsnabbt i sociala medier?

– Absolut! Källtolkning är ett utmärkt redskap för att få elever att utveckla ett analytiskt och kritiskt öga.

Vad ska man då göra för att få fler niondeklassare att klara kursmålen?

– Fler undervisningstimmar! Därför är det så välkommet att Skolverket nu föreslår att det ska bli fler timmar i historia både på mellan- och högstadiet.

Här kan du läsa hela studien.

LÄS ÄVEN

Så lär du ut källkritik på bäst sätt

Historielärare gör egna På spåret-filmer

Lektorn: Våga vara djävulens advokat

Våra olika sätt att undervisa om Hitler