Sök
Publishing-priset logga

Forskare: Ordet "mamma" lät likadant – på stenåldern

Gerd Carling, docent i lingvistik vid Lunds universitet, har tillsammans med Niklas Erben Johansson gjort de spännande upptäckterna. Foto: Idun Blomé/Sarka Erben Johansson

Lyssna till barnets första ord – och hör hur människor talade på stenåldern! Ny forskning visar att ”mamma” och flera andra ord levt vidare i tusentals år.

Det är forskare i lingvistik vid Lunds universitet som försökt utröna vilka språkljud i världens språk som varit mest stabila över lång tid – och vad som förenar dessa ljud.

Efter att ha avfärdat flera andra hypoteser återstod en enda: ljuden som återkommer finns överrepresenterade hos de ljud som det lilla barnet formar i sina första försök att lära sig prata.

– Det var fantastiskt, vi hittade en matchning! säger Gerd Carling, docent i lingvistik. 

Så nu vet vi lite mer om hur stenåldersmänniskorna pratade?

– Ja, vi har kunnat slå fast att minst ett 40-tal ord med stor sannolikhet har uttalats på liknande sätt ända sedan förhistorisk tid.

Hittade fler intressanta ord

Tillsammans med kollegan Niklas Erben Johansson samlade hon 344 så kallade basala ord i 245 språk från olika språkfamiljer i hela världen. I 40 av dessa ord fann de universella kopplingar mellan ljud och betydelse.

Med hjälp av ytterligare en studie fastställdes språkljudens stabilitet över tid - och därefter kunde de slå fast att ljuden i hög grad överensstämmer med de ljud som barn lär sig tidigast.

– Att varianter av ”mamma” och ”pappa” funnits i tusentals år har forskare påstått länge, men vi hittade många fler intressanta ord, inte minst kroppsdelar som ”näsa” och ”knä”.

Ni fann också verb som ”blåsa” och ”hosta” och adjektiv som ”stor” och ”sträv”. Man får associationer till stenåldersmänniskor?

– Absolut! Det var viktigt att blåsa för att hålla liv i elden. Och det var viktigt att veta om en yta var sträv, eftersom det kunde innebära stickor.

Bland orden finns också färger som ”vit” och ”röd”?

– Även där tror vi på en koppling till livet under den förhistoriska tiden, barnet måste veta vad som går att äta och vad som kan vara ett hot.

Kan ha ännu fler år på nacken

Fler studier kommer säkerligen att hitta ännu fler ord med denna koppling till barnets förstaspråksinlärning, menar hon, eftersom deras egen studie bara utgick från 344 basala ord. Men hur långt tillbaka i människans utveckling ska vi tro att dessa betydelsebärande universella ljud har använts?

– Bra fråga! Ingen vet säkert. Forskare tror att även neandertalarna producerade språkljud som liknar de vi använder idag. Därmed kan denna typ av ljud ha använts i över en halv miljon år.

Med era nya rön i bagaget, har du någon passning till landets logopeder och specialpedagoger?

Hon blir tyst ett tag, skrattar till, och säger sedan att ”det här kanske du inte ska skriva”:

– Jag förstår att föräldrar vill kultivera stenåldersmänniskan i barnet! De blir oroliga när barnet fortsätter att uttala orden fel. Men ha inte allt för bråttom, det löser sig oftast, det har det gjort i hundratusentals år.

LÄS ÄVEN

AI får skolor att lägga om läsundervisningen

Så vill regeringen få fler unga att läsa

2 av 3 killar läser bara om de måste

Forskare: Stora brister i niornas historiekunskaper