Expertens tips: Så utformar du ett bra prov

Christina Wikström (till höger) är docent vid institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap på Umeå universitet och ordförande i Högskoleprovets vetenskapliga råd. Foto: Getty Images och Mattias Pettersson/Umeå universitet

Det är inte självklart hur man sätter ihop ett bra prov. Forskaren Christina Wikström vid Umeå universitet har sysslat med frågan i ett kvartssekel. Här är hennes fyra bästa råd.

1. Var noga med provkonstruktionen

Om du ska konstruera eller använda ett prov, tänk först igenom vad provet ska visa att eleverna kan, vet eller anser (beroende på vad man frågar om). Utforma provet därefter. Ställ genomtänkta frågor med tydliga instruktioner så att eleverna får rätt förutsättningar att visa vad de kan. Det är lätt hänt att man uttrycker sig onödigt krångligt utan att vara medveten om det. Använd ett enkelt språk. Undvik långa meningar och bisatser. Använd en terminologi som alla elever förstår. Ett tips är att utgå från eleverna med störst utmaningar, som inte kan svenska perfekt än eller har läs- och skrivsvårigheter. Om inte provet handlar om läsförståelse så är det inte heller läsförståelse som man ska mäta.

2. Förbered eleverna för provet

Alla presterar inte bra på prov. Forskning visar att det finns gruppskillnader, exempelvis mellan pojkar och flickor, där pojkar ofta är mer risktagande. Vissa elever kan motiveras av prov och presterar på toppen av sin förmåga. Andra blir nervösa, då är det lätt hänt att det låser sig och att de underpresterar. Många elever saknar också bra strategier för hur man ska ta sig an ett prov. De kan till exempel missförstå vad som förväntas eller planera tiden fel. För att provresultaten ska bli rättvisande måste alla elever få förutsättningar att visa sina kunskaper. Förbered därför eleverna väl. Avdramatisera gärna provskrivandet. Förklara vad som kommer att hända, hur provet kommer att vara utformat och hur de kan tänka för att på bästa sätt visa vad de kan.

3. Ge eleverna tillräckligt med tid

Av praktiska skäl behövs i regel en tidsgräns för provet. Snäva tidsgränser ska dock i möjligaste mån undvikas, då de framför allt påverkar svaga eller osäkra elever negativt. Vissa kanske inte hinner svara på alla frågor, men stressen kan också göra att det låser sig för elever eller att de tappar fokus och därmed underpresterar. Detta kan i sin tur påverka självförtroende och motivation. Fler uppgifter gör resultatet mer tillförlitligt, men om provet är för omfattande blir det svårt att hinna med allt – vilket kan bli ett problem i sig. Då kan det vara bättre med flera men kortare prov så att eleverna orkar koncentrera sig och hinner besvara alla frågor.

4. Tolka och använd informationen från provet med eftertanke

Återkoppla provresultatet till eleverna på ett konstruktivt sätt för att kunna planera undervisningen framåt. Tänk också på att ett prov inte kan säga allt, och att alla kan ha en dålig dag. Fatta inga stora beslut baserade på ett provresultat om det går att undvika.

Christina Wikström har nyligen kommit ut med boken Konsten att
göra bra prov 
– vad lärare behöver veta om kunskapsmätning på Natur och kultur.

LÄS ÄVEN