Sök
Publishing-priset logga

Canceröverlevande flickor tappar mest i skolan

Ett barns problem i skolan behöver alltså inte bara bero på hjärntumören och dess behandling, problemen kan också bero på att barnet saknar viktiga kunskaper efter all frånvaro, säger forskaren Malin Lönnerblad. Foto: Rickard Kilström/Colourbox

Barn som genomgått behandling för hjärntumör får ofta problem i skolan – särskilt flickorna. Dessa barn måste få mer uppmärksamhet, menar forskaren bakom en ny studie.

Läraren och specialpedagogen Malin Lönnerblad disputerade häromveckan på en avhandling om barn som behandlats för hjärntumörer.

Studien är den största i sitt slag i Sverige: Hon har jämfört betyg och nationella prov i årskurs 9 hos 475 drabbade barn – och jämfört med drygt 2 000 barn i kontrollgrupper som inte genomgått cancerbehandling. Det mest överraskande resultatet?

– Att det var så stor skillnad mellan pojkar och flickor.

LÄS ÄVEN: Barn som överlevt cancer får sämre betyg

Hon kunde konstatera att det skiljde mycket mer mellan flickorna som behandlats för en hjärntumör och flickorna i kontrollgruppen – än mellan pojkarna som behandlats för en hjärntumör och pojkarna i kontrollgruppen. Det gällde framför allt i de praktisk-estetiska ämnena, men också i matematik.

Vad kan det bero på?

– Det måste ytterligare forskning visa, men jag har några teorier.

"Mer inåtvända"

Malin Lönnerblad har själv arbetat med elever som behandlats för hjärntumörer och har märkt att flickors behov hamnar i skymundan.

– Kanske kan det vara så att en del av flickorna är mer tysta och inåtvända än killarna, mer försynta i sina uttryck. Jag tror att det bidrar till att de får mindre hjälp.

På senare år har ju fokus i skoldebatten hamnat mer på pojkarna som tappar i betyg i relation till flickorna. Kan det spela in här?

– Jo, det är nog ytterligare ett skäl till att dessa flickors utmaningar hamnar i bakgrunden. I dag finns betydligt fler åtgärdsprogram för pojkar än för flickor.

LÄS ÄVEN: Flickorna har gått om pojkar i alla ämnen

Ett annat skäl till att flickorna tycks få mindre stöd är just att flickor som grupp klarar sig bättre än pojkarna.

– En flicka som försämrat sina skolresultat till följd av cancerbehandlingen kanske ändå får godkänt vilket gör att läraren tycker att det är en god prestation. Men flickan i fråga kan ha varit en högpresterande elev som blir djupt olycklig av en så medioker prestation!

Tuffast när tumören kommer tidigt

Hur dessa barn klarar sig i skolan beror inte bara på vilket stöd de får, det beror också på hur svårartad tumören var och när i åldern som den kom. Tidigare forskning har konstaterat att ju tidigare tumören kommer, desto svårare får barnen att hänga med i undervisningen.

Malin Lönnerblad, som är verksam vid den specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet, fann mycket riktigt att barnen i hennes studie som genomgick cancerbehandlingen före skolåldern hade det svårare än barnen som behandlats i 10–14-årsåldern. Men hon fann också något som inte varit lika känt tidigare: barnen som behandlades i åldern 6–9 visade sig ha lika stora problem som de yngsta barnen.

– En bidragande orsak till deras svårigheter kan vara att de missade så mycket grundläggande undervisning i lågstadiet.

Så kan skolorna tänka

Med denna nya kunskap i bagaget vill hon göra ytterligare ett medskick till skolorna:

– Ett barns problem i skolan behöver alltså inte bara bero på hjärntumören och dess behandling, problemen kan också bero på att barnet saknar viktiga kunskaper efter all frånvaro.

Malin Lönnerblad efterlyser mer fokus på dessa barn och deras utmaningar. Hon har varit med om elever där skolan inte ens kände till hjärntumören, den låg så långt bak i tiden att föräldrarna inte ens hade tänkt på att informera skolan.

– För vissa barn finns inte ens skriftliga åtgärdsplaner.

Hur är det möjligt?

– Kanske en trötthet hos skolorna att ständigt behöva dokumentera. Och vissa av barnen har ju ganska lindriga problem, men alla har ändå rätt till åtgärdsplaner.

Hur utvecklas deras problem över tid?

–Tyvärr kan de öka med åren, vilket gör det extra viktigt att göra uppföljningar under hela skolgången.

Engelska blir svårt

De vanligaste problemen är trötthet, dåligt arbetsminne och långsam arbetstakt. Sedan tidigare har det varit känt att matematik tillhör de svåraste ämnena för de här barnen, men Malin Lönnerblad fann att engelska är minst lika svårt.

– Vi har baserat vår tidigare kunskap på amerikanska studier där engelskan inte stuckit ut, eftersom det är modersmålet där. Den gemensamma nämnaren verkar snarare vara att många av barnen har svårt att lära nytt.

Inlärningsproblemen varierar självfallet. Men snittet för gruppen vad gäller andelen som nådde behörighet till gymnasiet var 77,3 procent – att jämföra med 90,6 procent för kontrollgrupperna.

Forskningen gjordes med hjälp av uppgifter från barncancerregistret och SCB.

LÄS ÄVEN

Elever lär mindre efter betyg i sexan

3 av 4 gymnasielärare anser att jobbet är psykiskt påfrestande

Larmet: Elever utbildas rakt in i utanförskap

Engelsklärare ensamma när de sätter betyg