Forskaren: Ju fler böcker i hemmet – desto bättre är skolresultaten

Kimmo Eriksson är professor i matematik vid Mälardalens högskola. Foto: Getty Images/Mälardalens högskola

Ju fler böcker där hemma, desto bättre går det i skolan. Ny forskning visar att bokhyllans omfång och föräldrarnas yrkesval är det som mest påverkar svenska elevers möjligheter att lyckas med skolarbetet.

Socioekonomisk status är ett alldeles för otydligt mått, anser Kimmo Eriksson, professor i matematik vid Mälardalens högskola. För att begreppet ska säga något säkert om elevernas förutsättningar måste man studera de olika komponenterna var för sig.

– Gör man det får man fram väldigt tydliga resultat om vad det är för socioekonomiska faktorer som faktiskt betyder något för elevernas prestationsnivå. Resultatet skiljer sig också mellan olika länder, säger han.

Data från nästan 600 000 elever

Kimmo Eriksson och hans forskarkollegor har analyserat data från nästan 600 000 elever i 77 länder som deltog i den internationella Pisa-mätningen 2018. Uppgifterna gäller 15-åringarnas kunskaper inom läsförståelse, matematik och naturvetenskap.

Analysen visar att föräldrarnas inkomster inte är det avgörande för resultatet i svenska skolor.

– Hur rik familjen är och hur mycket dyra prylar den äger har ingen betydelse för elevernas prestation. Inkomstnivå kan till och med ha en viss negativ effekt, säger Kimmo Eriksson.

Istället är det två andra variabler som är viktigast. Dels föräldrarnas yrke, dels hur många böcker som finns i elevens hem.

– Antalet böcker är den enskilt viktigaste prediktorn för hur det går i skolan. Ju fler böcker, desto bättre.

Gäller alla ämnen som mäts

Böckernas betydelse för resultaten i Pisa-testen var tydlig i alla proven. Inte bara i läsning, utan också i matematik och naturvetenskap.

– Vår tolkning är att antalet böcker är ett mått på hur förtjusta föräldrarna är i att läsa. Den egenskapen går sannolikt i arv, både genetiskt och socialt. Att uppskatta läsning är en mycket användbar egenskap i skolarbetet, säger Kimmo Eriksson.

När det gäller föräldrarnas yrke är det yrkets ”status” det finns data på, inte yrket i sig. Status på yrke är klassificerat enligt en internationell skala. Högstatusyrken är till exempel läkare, jurister och ekonomer.

– Föräldrar med högstatusyrken har troligen skaffat sig de yrkena genom att vara duktiga i skolan. Samma förmåga som leder till högstatusyrken verkar leda till goda prestationer i skolan. Det är den rimliga tolkningen.

Allmänt läsintresse viktig faktor

I fattiga länder är mönstret ett annat. Där är familjens ekonomi den viktigaste faktorn bakom elevernas prestation. Det skulle kunna vara så att rika föräldrar kan köpa bättre utbildning för sina barn. Fattiga föräldrar har kanske inte råd att köpa böcker, även om de är intresserade av läsning. 

Hur kan man använda era forskningsresultat?

– Viktigast är att förstå att socioekonomisk status inte är en och samma sak. Man behöver studera de olika komponenterna. Man måste också ta fasta på att socioekonomisk status är något som reflekterar de underliggande förmågor som går i genetiskt och socialt arv och att effekterna därför inte behöver vara direkta. Elevernas prestationer i skolan skulle knappast öka bara för att man delar ut fler böcker till folk.

Vad kan en lärare med vetskap om detta göra för att stärka likvärdighet?

– Vår forskning besvarar inte den frågan. Men våra resultat tyder på att allmänt läsintresse är en viktig faktor för prestationer i skolan. Därför är det en bra strategi för skolor att uppmuntra läsintresse och stärka elevernas läsförmåga. Det torde vara positivt även för resultaten i andra ämnen, säger Kimmo Eriksson.

Här hittar du studien.

LÄS ÄVEN

Projektet som får 16-åringar att läsa av lust

Larmet: Vi riskerar att få en ny sorts analfabetism

Förödande många elever har aldrig läst en bok

Här är siffrorna bakom Sveriges läslustras

Därför är högläsning bra – i alla åldrar

7 tips som stärker elevernas motivation att läsa

Uppdraget: Visa hur litteraturen blir livsviktig