Sök

Debatt: Privilegierade grupper prioriteras i coronapandemin

Att rädda SAS för att privilegierade grupper ska kunna fortsätta flyga till alperna är fel, enligt debattören och gymnasieläraren Anders Hermansson. Foto: Colourbox

När coronakrisen ebbat ut kan skolan bli den arena som skapar det inkluderande och hållbara samhället – även för marginaliserade grupper, skriver gymnasieläraren Anders Hermansson.

Aldrig har väl de ekonomiska klyftorna tydliggjorts som när utrikesminister Ann Linde meddelade att svenskarnas kommande utlandssemestrar är inställda.  

Regeringens besked låg i linje med deras tidigare beslut att landets skidanläggningar skulle stänga ned under påsken.   

Föga kunde regeringen ana den motreaktion som följde på besluten över inställda resor. Bättre bemedlade stockholmare hotade med att besöka sina fritidshus och därmed belasta landsbygdens sjukvård.

Gruppen äger agendan

När regeringen låter bilden av en inställd afterski representera pandemins skadeverkningar, blir effekten att lidandet likställs med brist på konsumtion. Resultatet i den allmänna debatten blir att den som kan spendera mest anses mer skyddsvärd.

Hur vissa, oftast inflytelserika personer, lyckas driva igenom sina krav förklaras med begreppet, problemformuleringsprivilegiet. Gruppen äger agendan och låter allmänheten driva debatten vidare, som en ”snackis” på sociala medier.

Agendasättandet kräver även att de kapitalstarka grupperna agerar i symbios med myndigheternas beslut. Exempelvis diskuterades inställda långresor samtidigt som regeringen gav miljardstöd till landets flygföretag, i synnerhet SAS.

Miljardstödet hade till syfte att öka befolkningens flygresor, men maskerades som ett skydd för samhällsviktiga funktioner, exempelvis brandflyget.  

Att ge stöd till kapitalstarka företag som SAS, kan jämföras med de förändringar i socialförsäkringssystemet som regeringen infört under pandemin. De nya reglerna gynnar personer med hög inkomst och trygga anställningsvillkor genom att ”taket” i ersättningsnivåerna har höjts betydligt. Motsatsen återfinns hos arbetstagare med osäkra villkor, som har att se fram emot en fortsatt låg ersättningsnivå från socialförsäkringarna.

De skuffas undan

För att kunna genomföra beslut som missgynnar marginaliserade grupper, behöver de bli ”undanskuffade” från debatten. Att skuffa undan särskilda grupper från agendan, skapar en hegemoni i debatten, enligt rättssociologen Thomas Mathiesen.

Hegemonin enligt Mathiesens maktteorier är bilden av svenskarna som ett solsemestrande folk. Grupper som upprätthåller bilden anses därmed mer skyddsvärda. De marginaliserade får däremot hålla tillgodo med ”handklappning” och gratis pizza.

Bilden stämmer inte

Men bilden av svenskarna som ett solsemestrande folk stämmer dåligt med verkligheten.

16 procent av landets befolkning lever kring fattigdomsstrecket och i den gruppen är det fem gånger vanligare att inte ha råd med semester. Det innebär att var tionde invånare saknar möjlighet till den ens enklaste resa, exempelvis besök hos släktingar. När det gäller utlandsresor eller fritidshus blir andelen betydligt högre. En tredjedel av arbetarna har inte möjlighet att resa till solen. I den gruppen återfinns ofta ensamstående föräldrar som tvingas till deltidsarbete. Just, deltidsarbete är en faktor som ger både lägre inkomst och försvårar inträdet till socialförsäkringarna.  

Myten om solsemester reproduceras i skolan och skiktar eleverna enligt förmögenhet. Berättelser om fjärran länder blir en smärtsam påminnelse för de elever som tvingats tillbringa sommaren hemmavid.

Skolans viktiga roll

Men narrativet går att bryta med hjälp av skolans uppdrag som utjämnande faktor.

I stället för att låta eleverna beskriva statusmarkörer, får de berätta om sommarminnen. Minnena ska präglas av emotionella känslor, med målande beskrivningar av exempelvis naturfenomen.

Enligt Agenda 2030 kan skolan bli den arena som skapar det inkluderande samhället, även för marginaliserade grupper. Agenda 2030 är FN:s plan för omställning enligt de globala målen. De globala målen kombinerar, miljö, sociala och ekonomiska aspekter till en enhet. Det unika med Agendan är att varje aspekt av omställning skall ske enligt ett rättviseperspektiv, som inkluderar även marginaliserade grupper i den politiska processen.

Ser redan effekter

Skolan ska lära eleven det kritiska förhållningssättet, genom att ifrågasätta sina handlingar.

Upphör med flygcharter och all inclusive. Välj i stället tågluffning genom dina grannländer och ät på lokala restauranger”, uppmanar Agenda 2030.

Den minskning av flygresandet som föreslås har redan fått genomslag i Sverige. De senaste åren har tågresandet ökat lavinartat medan Thailandssemestrar har halverats. Svemestra, att tillbringa semestern i Sverige, är nu större än utlandsresorna. Orsaken till det förändrade resmönstret stavas flygskam och klimatomställning.

När coronakrisen ebbat ut har Agenda 2030 de bästa förutsättningar för en omställning till ett hållbart samhälle. Ett litet steg på vägen var införandet av gratis sommarkort till elever. Syftet med sommarkortet var en ökad frihet för ungdomar genom att upptäcka nya platser, oavsett ekonomisk bakgrund.

Anders Hermansson, gymnasielärare i hållbart samhälle och aktiv inom folkbildning

OM LÄRAREN DEBATT

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Vill DU debattera hos oss? Gör så här!

Välkommen att göra din röst hörd i Läraren. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv max 2 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararen.se