Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

Debatt: Hur ska eleverna utveckla sin läsförmåga utan böcker?

Eleverna förstår mindre av vad de läser och får generellt sett en sämre läsförståelse av digitala läromedel, skriver lärarstudenten Gustav Björklund Larsen, till vänster. Foto: Privat/Getty Images

I princip alla kommuner i Sverige har en policy om att elever ska ha en egen dator eller surfplatta. Synd bara att eleverna förstår mindre av undervisningen när böckerna ersätts av digitala läromedel, skriver lärarstudenten Gustav Björklund Larsen.

Min återkomst till skolvärlden kändes som en tidsresa. Även om tio år hade gått, och jag nu var lärarstudent i stället för elev, var mycket sig likt – bullriga korridorer, matsalsköer och förvirrade tonårsblickar.

Men en sak skilde sig tydligt: läroböckerna hade försvunnit. Datorerna hade tagit deras plats. Samtidigt upplevde jag att elevernas läsförståelse försämrats. I synnerhet märktes det när de läste texter på sina datorer. Det tycktes finnas en koppling mellan den ökade digitaliseringen och den försämrade läsförståelsen.

Fysiska böcker förbättrar läsförståelsen

Kanske är digitaliseringen en naturlig utveckling. Dagens elever behöver såklart digitala färdigheter, inför ett liv där alltmer arbete kommer göras vid datorn. Likväl är det något som skaver.

Avsaknaden av läroböcker är inte något unikt för skolan där jag praktiserade. I Läromedelsutredningen, ledd av Gustav Fridolin och överlämnad till utbildningsministern i augusti 2021, undersöks situationen noggrant. Slutsatserna är tydliga – andelen tryckta läroböcker minskar, digitala läromedel ökar och allt fler lärare arbetar fristående från läroböcker.

Försämrad läsförståelse är något som uppmärksammats på flera håll, inte minst här i Ämnesläraren. Kopplingen till den ökade andelen digitala läromedel backas upp av flera studier. Exempelvis har den norska utbildningsforskaren Hildegunn Støle studerat hur just digitala källor och elevers läsförståelse hänger ihop. I en forskningsöversyn konstaterar hon att bättre läsförmåga korrelerar med ökad exponering av fysiska böcker och texter på papper. Dessutom tycks ökad exponering av digitala hjälpmedel varken förbättra elevernas studieresultat eller deras förmåga att läsa på datorer. Tvärtom verkade mindre datoranvändning ge bättre digital läsförmåga.

Utredningen riskerar att bli ett slag i luften

Eleverna förstår alltså mindre av vad de läser och får generellt sett en sämre läsförståelse av digitala läromedel.

Ändå har i princip alla kommuner i Sverige en policy om att elever ska ha en egen dator eller surfplatta, åtminstone under delar av sin skolgång, enligt Läromedelsutredningen. Självklart ligger det nära till hands för en skolledare att spara in på skolböcker, om läromedel kan tillgodoses digitalt till en mindre kostnad.

Synd bara att eleverna förstår mindre av undervisningen när böckerna ersätts av digitala läromedel. Vilket dock är föga förvånande. För hur kan vi lära oss att läsa i en skola utan böcker?

I Läromedelsutredningen föreslås nu en ökad statlig reglering av tillgången till kvalitativa läromedel, med en särskild tonvikt på fysiska böcker. Det är lovande. Men det kräver att resurser avsätts och att enskilda lärare även använder sig av tryckta böcker. Annars blir det bara ett slag i luften i kampen mot försämrad läsförmåga.

Gustav Björklund Larsen, lärarstudent

Debattinlägget bygger på en essä ursprungligen publicerad i tidskriften Kvartal. Här kan du läsa essän i sin helhet.

OM LÄRAREN DEBATT

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Vill DU debattera hos oss? Gör så här!

Välkommen att göra din röst hörd i Läraren. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv cirka 2-3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararen.se

LÄS ÄVEN

Lärarprofilen om kaoset: ”Funderar på polisen”

Kvalitetssäkrade läromedel behöver en räddningsinsats

”Lösningen: Fördubbla läromedelsinköpen!”

Debatt: Problemen hopar sig för läromedelsföretagen