Ny granskning: Friskolor delar ut 50 procent fler A i betyg

Forskarna Alli Klapp och Christian Lundahl menar att den skenande betygsinflationen på friskolorna är djupt problematisk.

Betyget A i årskurs nio är nästan 50 procent vanligare i friskolor, visar Ämneslärarens granskning. Samtidigt ökar betygsinflationen kraftigt även i de kommunala skolorna.
– Att hela systemet utsätts på det här viset är inte rimligt. Marknadsstyrningen måste bort, säger forskaren Alli Klapp.

Den skenande betygssättningen gör att andelen elever i nian med betyget A är betydligt högre i friskolorna än i de kommunala skolorna. Det gäller samtliga ämnen.

I svenska som andraspråk var andelen elever med A nästan 109 procent högre i fristående skolor jämfört med kommunala skolor förra året. I teknikämnet var skillnaden knappt 79 procent, i engelska drygt 74 procent.

– Det är de fristående skolorna som driver utvecklingen. Systemet med marknadsstyrning är djupt problematiskt, men jag upplever en motvillighet bland politiker att diskutera detta, säger Alli Klapp, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet, med bedömning och betyg som främsta forskningsintresse.

"Marknadsstyrningen drabbar alla"

Ämnesläraren har tagit fram siffror som visar att andelen nior med betyget A i genomsnitt var nästan 50 procent vanligare i friskolorna än i de kommunala skolorna vid vårterminens slut förra året. Däremot visar vår granskning att andelen A ökat något mindre i fristående skolor (+ 42 procent i snitt) än i kommunala (+ 62 procent i snitt) mellan 2013 och 2021. Sannolikt beror det delvis på att andelen A var betydligt högre i friskolorna redan när det första niondeklassarna gick ut grundskolan med det nya betygssystemet 2013.

– Men pressen på lärare att sätta höga betyg finns i båda skolformerna. De kommunala har stått emot längre men nu finns marknadsstyrningen fullt ut i hela systemet och då drabbas alla. Är du lärare eller rektor i en kommunal skola så konkurrerar du om samma elever som de fristående skolorna, säger Alli Klapp.

Hon framhåller att pressen att sätta högre betyg kommer från många håll: kommunerna, utbildningsnämnden, rektor, föräldrar och eleverna själva.

– Vissa lärare blir mer pressade än andra. Det innebär att betygsättningen kan skilja sig beroende på vilken lärare en elev har, eller i vilken skola den går.

Gapet mellan eleverna ökar

Alli Klapp är bekymrad över att differentieringen mellan elever ökar. Samtidigt som andelen nior med A skenar, är det också fler som inte klarar att få godkända betyg.

– I den senaste Pisamätningen såg vi att skillnaderna mellan elevernas kunskaper ökar. Att fler elever misslyckas och skolan dras isär är mycket allvarligt och en konsekvens av marknadsstyrningen.

Differentieringen ligger i linje med de teorier som betygssystemet bygger på, menar Alli Klapp.

– Det är klart att en skolpeng gör att skolor vill ha bra elever som inte kräver så mycket resurser. Att politikerna tillåter ett sådant system är både anmärkningsvärt och naivt.

"Häpnadsväckande"

Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet, tror att en viss ökning av betyget A kan bero på att elever själva pressar sig hårdare i dag än tidigare. För att veta säkert behöver man jämföra med utveckling av resultaten i de nationella proven, tillägger han.

– Men att andelen A är så mycket större i friskolorna är häpnadsväckande. Jag tror säkert att marknadsincitament och lägre grad av behöriga lärare – eller högre grad av yngre lärare – också spelar roll, säger han.

Christian Lundahl menar att den kraftiga ökningen från 2013 till 2021 – Ämneslärarens tidigare granskning visar att andelen nior totalt som får högsta betyget har blivit dubbelt så hög i flera ämnen – till viss del kan bero på att lärare sannolikt var mer försiktiga med att ge A i början av perioden. Det hölls heller inga nationella prov under pandemin, vilket kan ha haft effekter mot slutet av perioden.

– Vid införandet av nya betygssystem tycks lärare inledningsvis vara mer försiktiga med de lägsta och högsta betygen, säger Christian Lundahl.

Problematiskt för hela samhället

I debatten om glädjebetyg anser Alli Klapp att det är minst lika viktigt att titta på övergången från gymnasiet till universitet. Förutsättningarna måste vara likvärdiga, oberoende av vilken skola man går i.

– Här måste det vara rättvist. Det får varken förekomma glädjebetyg eller orimligt låga betyg, säger hon.

När elever hamnar på efterkälken i grundskolan och har fortsatta svårigheter på gymnasiet innebär det problem för både individen och samhället.

– Vi får människor som har svårt att försörja sig, blir beroende av bidrag och hamnar utanför samhället. Det leder till minskade skatteintäkter och ökade sociala utgifter, säger Alli Klapp.

Så mycket vanligare är betyget A på friskolorna

Andel niondeklassare som gick ut grundskolan med betyget A år 2021 – ämne för ämne. Längst till höger: Så mycket vanligare är det att betyget A sätts på friskolorna.

               Kommunala       Friskolor         
                    skolor                                     

Bild                17,2 %            24,1 %          +40,1 %

Engelska        20,3 %             35,4 %          +74,4 %

Hkk               16,8 %             25,8 %          +53,6 %

Idrott             18,9 %            28,5 %           +50,8 %

Matematik      10,6 %            15,9 %           +50,0 %

Språkval         17,3 %            22,2 %           +28,3 %

Modersmål      33,1 %            43,4 %           +31,1 %

Musik             17,3 %            25,9 %           +49,7 %

Biologi           13,0 %             19,5 %           +50,0 %

Fysik             11,7 %             18,2 %           +55,6 %

Kemi             11,4 %             17,8 %           +56,1 %

Geografi        13,9 %             21,2 %           +52,5 %

Historia         15,3 %             22,2 %           +45,1 %

Religion         14,0 %             20,6 %           +47,1 %

Samhälle       13,7 %             20,2 %           +47,4 %

Slöjd             15,7 %             23,9 %           +52,2 %

Svenska        13,8 %             18,8 %            +36,2 %

Sva                2,3 %              4,8 %             +108,7 %

Teknik           12,3 %             22,0 %           +78,9 %

Ämnessnit   15,2 %            22,7 %          +49,3 %

LÄS ÄVEN

Andelen nior som får betyget A skenar

Fem lärare vittnar: Så pressas vi att ge elever glädjebetyg

Slutbetygen skenar – jämfört med de nationella proven

Lärarförbundets krav – en helt ny betygsmodell

Fyra förslag på nya betygsmodeller

Fyra skolprofiler om betygsinflationen

Hemlin: Betyget F brännmärker oss alla

Lärarna: Anonymiserade prov ger mer rättvisa betyg