Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

Lärarna: Anonymiserade prov ger mer rättvisa betyg

Henrik Isacsson och Johanna Eldin Ericsson är lärare på Mörbyskolan norr om Stockholm. Foto: Johan Strindberg

Det mest självklara sättet att skapa en likvärdig och rättssäker bedömning av de nationella proven är att anonymisera dem, enligt SO-läraren Henrik Isacsson och matematikläraren Johanna Eldin Ericsson. På deras skola har man gjort det i fem år.

Bedömningen av de nationella proven kan aldrig bli 100 procent likvärdig, men man måste eftersträva att vara så objektiv som möjligt, konstaterar Henrik Isacsson, högstadielärare i SO på kommunala Mörbyskolan i Danderyd där man anonymiserar de nationella proven i SO, svenska, NO och matematik. 

– I ett av de första försöken fick alla eleverna en slumpmässig sifferkod som lades in i ett Exceldokument. Sedan instruerades eleverna att inte skriva sina namn på proven. Varje lärare rättade sin egen klass och när rättningen var avklarad avidentifierades proven.

– Ibland kände man igen elevernas sätt att skriva så vi beslöt oss för att gå ett steg längre och aldrig rätta våra egna elevers prov. 

Experter på olika provdelar

Numera läggs de kodade proven i märkta lådor, så att klasserna hålls isär. Sedan delar lärarna upp sig i två olika grupper, några ansvarar för att rätta A-provet och några för B-provet. 

– Då blir man expert på just de delarna. Något lärare sällan pratar om, eller kanske till och med inte ens tänker på, är att bedömningen av ett prov kan förändras ju fler prov man rättar. Man får liksom lite tunnelseende och är ofta mer nitisk i början. Men om man rättar ett färre antal frågor, som vi gör, så blir det lättare att bläddra fram och tillbaka för att kontrollera det, säger Henrik Isacsson.

Inledningsvis använder de båda grupperna tio av de prov de ansvarar för som underlag för att diskutera bedömningsanvisningarna.

– Skolverkets hänvisningar är ofta luddiga. Det har i princip aldrig hänt att en elev har lyckats svara på ett sådant sätt som beskrivs där. Därför inleder vi med att sätta en ”baseline” så att alla är överens om betygsnivåerna. Och är vi inte det så diskuterar vi oss fram till en gemensam syn utifrån bedömnings-anvisningarna.

Likvärdig bedömning

Processen är densamma i de nationella proven i svenska. Några ansvarar för läsförståelsen och några läser uppsatser. Och de muntliga delproven utförs av en annan lärare än elevens egen.

– Det kan ju bli lite tråkigt för en lärare att bara rätta en del av provet, alltså färre frågor om och om igen. Men samtidigt vet man då att det är få lärare som har bedömt fråga 15 i A-delen lika många gånger som jag, exempelvis. Hade vi varit dubbelt så många så skulle sannolikheten för spretig bedömning varit större, säger Henrik Isacsson. 

Han och hans kollegor i svenska och SO använder traditionella prov i ganska liten utsträckning i den ”vanliga” undervisningen. I stället arbetar de mycket med skrivuppgifter i en digital plattform som anonymiserar automatiskt. Exempelvis exam.net. 

Inga värderingar läggs in

Även de nationella proven i NO och matematik rättas anonymt, berättar Johanna Eldin Ericsson som undervisar i de ämnena. 

– I början kändes det lite konstigt. Tidigare visste man ju exempelvis hur Kalle brukar tänka. Men det här blir bättre. Nu lägger man inga värderingar i svaren. Vi går bara på Skolverkets anvisningar och jämför, stöter och blöter med varandra, säger hon.

Hon tror att rättningen av de nationella proven skiljer sig åt väldigt mycket bland både lärare och skolor.

– Vårt arbetssätt kräver mycket tid och planering så det gäller att skolledningen ger lärarna den tiden. Annars går det inte. Det är egentligen enklare att göra allting själv, men det blir tråkigare och inte lika bra, säger hon.

Kan bli känsliga diskussioner

Den främsta utmaningen för att få en process av det här slaget att fungera är att man ska våga hänga ut sig själv litegrann. 

– En lärare kanske tycker att ett svar ligger på en E-nivå medan en annan anser att det motsvarar ett C. Sådana diskussioner kan vara rätt känsliga, säger Johanna Eldin Ericsson och berättar att betygen på skolan brukar stämma ganska väl överens med elevernas resultat på de nationella proven.

– Vi har en bra korrelation. Det har även Skolinspektionen konstaterat.

Digitala nationella prov på gång

LÄS ÄVEN

Skolverket tvekar om centralrättade nationella prov

Fem lärare vittnar: Så pressas vi att ge elever glädjebetyg

Slutbetygen skenar – jämfört med de nationella proven

Lärarförbundets krav – en helt ny betygsmodell

Fyra förslag på nya betygsmodeller

Fyra skolprofiler om betygsinflationen