Andelen nior som får betyget A skenar

Forskaren Anna Sjögren och Skolverkets undervisningsråd Jonas Sandqvist är mycket bekymrade över den extrema betygsutvecklingen.

Andelen elever i nian som får betyget A är dubbelt så hög i flera ämnen jämfört med för åtta år sedan, visar Ämneslärarens granskning.
– Betygsinflationen urholkar trovärdigheten i betygssystemet, säger forskaren Anna Sjögren.

Från 6,5 procent år 2013 till 13 procent förra året. Andelen elever som får betyget A i ämnet fysik har ökat med hundra procent på åtta år.                               

I några ämnen har andelen ökat ännu mer, i andra lite mindre. Det framgår av den sammanställning Ämnesläraren gjort av betygsstatistik för eleverna i årskurs nio.

– Om det bara var en siffra eller bokstav på ett betygsdokument spelade det kanske inte så jättestor roll, men i och med att vi använder betygen som urvalsinstrument blir det mycket orättvist, säger Anna Sjögren, nationalekonom och forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU).

Hon framhåller att betygen i kärnämnena och SO- och NO-ämnena sannolikt stack i väg extra mycket under pandemin, när det inte hölls några nationella prov. Skolverket konstaterade exempelvis nyligen att det på gymnasiet var en tydlig ökning i betygspoängen i kurserna matematik 2b och 3b, men även i svenska 3.

Över 100 procents ökning i två ämnen

Samtidigt visar Ämneslärarens sammanställning att andelen A i matematik haft den klart minsta ökningen under åttaårsperioden – "bara" knappt tio procent bland niondeklassarna.

– I matematik finns inte samma utrymme för subjektivitet i bedömningen av elevernas kunskaper. I till exempel svenska och engelska är det utrymmet större, säger Anna Sjögren.

Ämneslärarens siffror (se hela listan nederst) visar att andelen elever med betyget A ökat kraftigt i ämnen som teknik (+ 110,3 procent), kemi (+ 108,2), biologi (+ 94,6), geografi (+ 90,1) och religion (+ 88,9).

Vilka konsekvenser får den här utvecklingen på lång sikt?

– Den undergräver skolornas kvalitetsarbete och urholkar trovärdigheten i betygssystemet. Att skolor kan dölja bristande undervisningskvalitet genom att vara generösa i betygssättningen är djupt olyckligt.

Var är problemet störst?

– Betygsinflationen finns hos alla skolhuvudmän, men vi vet att betygssättningen är mer generös på fristående skolor.

Det är lärarna som sätter betygen. Vilket ansvar har de för inflationen?

– Lärare har så klart ett ansvar för att sätta så rättvisande och korrekta betyg de kan, men det går inte att lasta dem för betygsinflationen och bristande likvärdighet i betygsättningen. Dessa beror på betygssystemet och de starka incitamenten att konkurrera om elever. Det är systemet som behöver ändras, säger Anna Sjögren.

Skolverket: Saknas politiskt stöd för förändring

Skolverket presenterade i slutet av 2020 fyra modeller som underlag för fortsatta undersökningar av om det går att göra betygen mer likvärdiga.

– Vi ville få igång en diskussion om betygssystemet. Vi hoppades också att politiken skulle tillsätta en utredning för att få en bred översyn av betygssystemet, men så har det tyvärr inte blivit, säger Jonas Sandqvist, undervisningsråd på Skolverket.

Han understryker att alla de fyra modellerna behöver utredas vidare. Skolverket förordar inte någon före en annan, men konstaterar ändå att den så kallade modereringsmodellen leder till mest likvärdiga betyg. I modellen justeras betygsnivåerna mellan skolor genom skolornas provresultat. En elev får en intagningspoäng där man väger samman lärarbetyget med elevens provresultat.

Varför leder modereringsmodellen till mer likvärdiga betyg än de andra alternativen?

– Den reglerar betygsnivån mellan skolor, skillnaden mellan skolors betygssättning är stor idag. Samtidigt vägs lärarbetygen samman med elevens provresultat på ett fastslaget sätt utan godtycke. Det är kombinationen som leder till en större likvärdighet. Samtidigt pekar vi på nackdelar, framför allt att det kan vara svårt för en elev att exakt förstå hur intagningspoängen räknas fram. Men modellen är inte komplicerad att tillämpa för lärare och elever, snarare tvärtom som vi bedömer det. Provens roll blir tydligare än idag.

För närvarande planerar Skolverket inga nya initiativ när det gäller undersökningar av betygssystemet.

– Det är inte meningsfullt att göra fler analyser av möjliga systemförändringar om det inte finns ett politiskt stöd att gå vidare. Skolverket kan inte själva göra ändringar i betygssystemet, det rimliga är att det tillsätts en utredning, säger Jonas Sandqvist.

Så mycket har andelen A ökat – ämne för ämne

Andel niondeklassare som gick ut grundskolan med betyget A år 2013 (första kullen med nya betygsskalan) respektive 2021. Ökningen i procent längst till höger:

                      2013             2021

Bild                11,0 %          18,6 %          + 69,1 %

Engelska        15,5 %          23,3 %          + 50,3 %

Hkk                10,8 %          18,6 %          + 72,2 %

Idrott             14,4 %          20,8 %          + 44,4 %

Matematik      10,7 %          11,7 %          + 9,3 %

Språkval         12,6 %          18,4 %          + 46,0 %

Modersmål      30,6 %          35,1 %          + 14,7 %

Musik             12,5 %          19,0 %          + 52,0 %

Biologi            7,4 %            14,4 %          + 94,6 %

Fysik              6,5 %            13,0 %          + 100 %

Kemi              6,1 %            12,7 %          + 108,2 %

Geografi         8,1 %            15,4 %          + 90,1 %

Historia          9,6 %            16,7 %          + 74,0 %

Religion          8,1 %            15,3 %          + 88,9 %

Samhälle        8,4 %            15,0 %          + 78,6 %

Slöjd              9,9 %            17,4 %          + 75,8 %

Svenska         8,2 %            14,9 %          + 81,7 %

Sva                1,4 %            2,6 %            + 85,7 %

Teknik            6,8 %            14,3 %          + 110,3 %

LÄS ÄVEN

Ny granskning: Så mycket vanligare är betyget A i friskolorna

Fem lärare vittnar: Så pressas vi att ge elever glädjebetyg

Slutbetygen skenar – jämfört med de nationella proven

Lärarförbundets krav – en helt ny betygsmodell

Fyra förslag på nya betygsmodeller

Fyra skolprofiler om betygsinflationen

Hemlin: Betyget F brännmärker oss alla

Lärarna: Anonymiserade prov ger mer rättvisa betyg