Statistik: Akademikerbarnen springer ifrån

Så här har meritpoängen bland niondeklassare förändrats de senaste sex åren, uppdelat efter föräldrarnas utbildningsnivå. Illustration: Elisabetta Calabritto

Meritpoängen för elever vars föräldrar har en eftergymnasial utbildning har ökat med drygt två procent de senaste sex åren. Men för elever med lågutbildade föräldrar ligger betygen i princip helt stilla. Inte så konstigt, enligt ny forskning.

År 2015 var den genomsnittliga meritpoängen för niondeklassare med  föräldrar med eftergymnasial utbildning 248,3 poäng. Sex år senare hade meritvärdet ökat med drygt två procent till 253,3 poäng. För elever med lågutbildade föräldrar var motsvarande ökning blygsamma 0,2 procent – från 202,4 till 202,9 poäng.

Anledning? Skolan klarar inte sitt kompensatoriska uppdrag när eleverna tvingas göra allt mer av skolarbetet hemma, enligt Göran Nygren, forskare vid Uppsala universitet. 

Föräldrastödet är utslagsgivande

I sin avhandling visar han att skolan i stället för att ge eleverna en likvärdig utbildning snarare förstärker skillnaderna.

– De flesta föräldrar kan hjälpa till med enklare läxor. Men när man kommer till mer avancerade upp­gifter och förberedelser inför prov är det utslagsgivande vilket föräldrastöd eleven har, säger han.

Göran Nygren.

Skolsystemet är det grundläg­gande problemet, anser Göran Nygren.

– De samtal jag har haft med lärare visar att de blir stressade av att försöka hinna med sin kursplan och att hela tiden ha arbetsmoment som bygger på bedömning. Det flyttar fokus från kunskaper och lärande till prestation och betygssättning.

Som en följd av det har hemarbetet ökat under de två decennier han har följt flera olika högstadieklasser. 

– När jag följer eleverna ser jag att de får fler skriftliga självständiga arbeten som både blir mer avancerade och ökar i omfattning. Samtidigt ökar antalet examinationer.

Här kan du läsa en längre intervju med Göran Nygren.

LÄS ÄVEN

Nya siffror: Så mycket ökar betygen – i alla ämnen

Fem lärare vittnar: Så pressas vi att ge elever glädjebetyg

Slutbetygen skenar – jämfört med de nationella proven

Lärarförbundets krav – en helt ny betygsmodell

Fyra förslag på nya betygsmodeller

Fyra skolprofiler om betygsinflationen

Hemlin: Betyget F brännmärker oss alla

Lärarna: Anonymiserade prov ger mer rättvisa betyg

Jarnlo: Glädjebetygen är ett symp­tom på att skolan inte mår bra