Sök
Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

Skolverkets svar på hårda programmeringskritiken

Johnny Häger (till vänster), undervisningsråd på Skolverket, svarar på forskaren Peter Vinnerviks (till höger) kritik.

Mer stödmaterial för lärare som undervisar i programmering ska finnas på Skolverkets webbplats i slutet av oktober.
– Tråkigt att det har tagit tid, men nu är det på gång, säger Johnny Häger, undervisningsråd på Skolverket.

Skolverket får kritik för att det finns för lite ämnesdidaktisk fortbildning för lärare som undervisar i programmering. En som pekar på det stora behovet är Peter Vinnervik, forskare vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Umeå universitet.

– Skolverket var snabb med att upphandla fortbildning som ger lärare grundläggande insikt i programmering som ämnesinnehåll, men när det gäller ämnesdidaktisk fortbildning behöver mer göras, säger han.

Snabbt och plötsligt införande

Före sommaren var Skolverket fortfarande i färd med att bygga upp ”Den digitala världen”, en modul med kompetensutveckling för tekniklärare på sin Lärportal.

– Nu har det ändå gått tre år sedan undervisningen i programmering började. ”Den digitala världen” borde ha funnits på plats långt tidigare, säger Peter Vinnervik.

Johnny Häger, undervisningsråd på Skolverket beklagar att lanseringen av ”Den digitala världen” inte gått så fort som han hade hoppats. En förklaring är bemanning och tekniska problem med Skolverkets lärportal där modulerna för fortbildning ligger.

Ett annat skäl är att regeringens besked 2017 att införa programmering i läroplanen kom snabbt och plötsligt även för Skolverket.

LÄS ÄVEN: Storföretag tryckte på när programmering tog plats i skolan

– Vid den tiden fanns ganska lite forskning som kunde ge vägledning om hur lärare i matematik och teknik kan lägga upp undervisningen om programmering. Vi frågade oss om det ens var möjligt med de yngsta eleverna. Vi hade inte heller klart för oss i vilket sammanhang programmering skulle läggas. I teknik blev det ihop med styrning och reglering, säger Johnny Häger.

Klara i slutet av oktober

En hel del material finns redan. Ett material om programmering i teknikämnet går att hitta bland modulerna för kollegialt lärande, likaså stödmaterial i form av filmer kring programmering. Sedan 2020 organiserar Skolverket workshops i programmering.  Webbkursen ”Att programmera” finns för lärare som föredrar att förkovra sig på egen hand.

– Hälften av det material som ska finnas på webben om "Den Digitala världen" ligger hittills ute. I slutet av oktober ska vi vara klara – då kommer det bland annat fler elektronikdelar och mer programmering. Det år tråkigt att det har tagit tid men nu är det på gång.

Sedan de reviderade styrdokumenten trädde i kraft 2018 har Skolverket genomfört ett 20-tal konferenser om programmering. Sedan 2017 finns kurser med inriktning som passar för kompetensutveckling av tekniklärare. Cirka 3 000 lärare har följt kurserna i programmering vid ett antal lärosäten runt om i landet.

Inga nya handfasta skrivningar

Förra veckan lanserade Skolverket ämnessidor för alla ämnen i grundskolan och information om förändringar i kursplanerna. I teknikämnet har programmering nu fått en tydligare koppling till styrning och reglering.

Däremot finns inte de handfasta skrivningar om hur programmeringen kan implementeras i undervisningen som många lärare och även forskaren Peter Vinnervik efterfrågar. Men det är inte kursplanens roll, framhåller Johnny Häger.

– Den är inte en vägledning för lärarna om hur de ska jobba i klassrummet. Kursplanen visar vad eleverna ska möta i undervisningen och vad vi vill att de ska kunna när de gått färdigt sin utbildning, säger Johnny Häger.

Peter Vinnervik lade för ett par veckor sedan fram sin avhandling vid Umeå universitet. I den behandlar han de omständigheter som kan ha betydelse för lärares arbete med att införa programmering i undervisningen i teknik och matematik på högstadiet. 

Avhandlingen bygger bland annat på intervjuer med en grupp matematik- och tekniklärare där samtliga antingen var förstelärare eller ansvarade för utvecklingen av ämnesområdet på sin skola. Peter Vinnervik blev överraskad av hur oförberedda de var inför förändringen.

– Det var här ändå en grupp lärare som sannolikt själva skulle handleda arbetskamrater i hur man använder programmering i undervisningen.

Forskaren: Beundrar lärarna

När han något år senare genomförde uppföljande samtal med en grupp tekniklärare var bilden inte så mycket annorlunda.

– Min förhoppning var att många hunnit fortbilda sig, men det visade sig att bara tre av de tio lärarna hade gjort det. De som fått fortbildning saknade dessutom ämnesdidaktisk fördjupning. Jag beundrar ändå lärare som är så pass trygga att de kan närma sig ett ämnesinnehåll de inte riktigt behärskar. Men det kan ju inte vara så det är tänkt att fungera.

Skolverket borde ha haft ämnesdidaktiska fortbildningsinsatser färdiga mycket tidigare, konstaterar Peter Vinnervik. Samtidigt framhåller han att det huvudsakliga ansvaret för att lärare ska få möjlighet att fortbilda sig vilar på kommuner och skolledare. 

– Det har varit för många kockar i den här soppan, men jag tvivlar inte på Skolverkets goda vilja att lösa detta på bästa sätt. Vi har andra utmaningar i skolsystemet, bland annat att lärarna inte får tillräckliga förutsättningar till fortbildning, säger han.

LÄS ÄVEN

Forskare kritiserar Skolverkets otydlighet kring programmering

Storföretag tryckte på när programmering tog plats i skolan

Skolverket: Ge lärarna tid att fortbilda sig

Tufft för mattelärare att knäcka koden