Sök
Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

Elever har svårt att koppla kodning till vardagsteknik

Anne-Marie Cederqvist är forskare vid Göteborgs universitet och själv tekniklärare på mellanstadiet. Foto: Privat/Getty Images

Elever är ofta duktiga på att koda och använda programmering när de experimenterar, men de förstår inte hur fjärrkontroller och vardagsföremål styrs med digital teknik. Lärarna behöver hjälpa dem att se hur experiment och verklighet hänger ihop, menar forskaren Anne-Marie Cederqvist.

Teknikämnet är bra på att lära eleverna i grundskolan om programmering, framhåller Anne-Marie Cederqvist, forskare vid Göteborgs universitet och själv tekniklärare på mellanstadiet.

– Ett viktigt mål i teknikämnet är att hjälpa eleverna att få syn på tekniken i vardagen och få en förståelse för den. Ämnet ska ge ett bredare perspektiv på programmering än att bara lära eleverna koda.

Många lärare är osäkra

Samtidigt visar den avhandling hon lägger fram i veckan att eleverna ofta har svårt att förstå hur tekniska föremål i vardagen styrs med programmering. De studier hon genomfört med elever i åldrarna 10–14 år visar att de utifrån de praktiska aktiviteter där de bygger egna tekniska lösningar som styrs med programmering, inte lyckas koppla experimenten till vardagen.

– Bara för att de kan bygga och koda föremål i BBC micro:bit betyder det inte att de förstår hur programmerade föremål som till exempel en fjärrkontroll eller en digital termometer är uppbyggd och fungerar.

Många lärare är osäkra på hur de ska undervisa i programmering och den ämnesdidaktiska forskningen är begränsad.

– Jag har inte specifikt tittat på hur lärare undervisar. Det jag kan säga är att det behövs mer precision i vilka kunskaper som elever behöver utveckla då de sysslar med de här aktiviteterna.

Är de kunskaperna svåra att skaffa för lärarna?

– Nej, det tror jag inte. Det handlar mer om att fokusera på rätt saker i aktiviteterna och visa hur tekniken är uppbyggd och fungerar. Det är avgörande för att eleverna ska förstå hur de kan styra den tekniska lösningen med programmering.

Det praktiska tar mycket tid

2018 infördes programmering som ett nytt innehåll i grundskolans läroplan. Det kopplades till flera ämnen – matematik, teknik, slöjd och samhällskunskap – för att eleverna skulle få en bred förståelse för vad programmering är och hur tekniska föremål styrs med kod.

Vid samma tid utökades antalet undervisningstimmar i teknikämnet till totalt 200 timmar i grundskolan.

 – Det blir ändå inte så mycket på nio år. Jag vet vad det innebär tidsmässigt, de praktiska aktiviteterna tar mycket tid. För att säkerställa att eleverna lär sig något behöver man ha precision i aktiviteterna. Den insikten är bakgrunden till mitt forskningsintresse.

Hade det varit bättre om programmering blivit ett eget ämne?

– Både ja och nej. Men jag är övertygad om att programmeringen passar bra i teknikämnet, där det övergripande målet är att man ska förstå tekniken i vardagen. För oss lärare gäller det att hjälpa dem att få syn på den, säger Anne-Marie Cederqvist.

LÄS ÄVEN

Skolverket: Ge lärarna tid att fortbilda sig

Tufft för mattelärare att knäcka koden

Ny fart för satsningar på programmering

Åtta appar som gör lärandet lekande lätt