Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

Många gymnasieskolor ratar nationella proven

Jag är övertygad om att de här proven som Skolverket tar fram med hjälp av lärosätena är väldigt bra redskap för bedömning och stöd i betygsättningen, säger Anders Boman på Skolverket. Foto: Getty Images/Skolverket

Gymnasieskolorna väljer bort nationella prov som inte längre är obligatoriska. På ett par år har antalet beställda prov i svenska, matematik och engelska minskat med cirka 25 procent. Det visar nya siffror som Skolverket tagit fram åt Ämnesläraren.

Sedan obligatoriet för några av de nationella proven på gymnasiet togs bort 2018 är det många rektorer som inte längre beställer de prov som nu blivit frivilliga.

Störst är minskningen för provet i svenska 1 – minus 26 procent. I matte 1b är minskningen 23 procent och i engelska 5 är motsvarande siffra 22 procent.

– Det är tydligt att vissa rektorer valt bort de nationella prov som ligger tidigt i elevens utbildning. Det var också regeringens avsikt med förändringen, säger Anders Boman, enhetschef nationella prov på Skolverket.

"Stötesten på skolorna"

För att mildra lärarnas pressade arbetssituation skar regeringen ner på antalet obligatoriska nationella prov på gymnasieskolan från och med vårterminen 2018. Proven i de högsta avslutande kurserna är däremot fortsatt obligatoriska.

Finns det en risk att det blir olika nivå på undervisningen om en del skolor behåller proven och andra tar bort dem?

– Jag är övertygad om att de här proven som Skolverket tar fram med hjälp av lärosätena är väldigt bra redskap för bedömning och stöd i betygsättningen. Väljer man att eleverna inte längre ska genomföra de icke-obligatoriska proven blir de aktuella skolorna av med den möjligheten, säger Anders Boman.

Han framhåller att det är rektor som har ansvaret att väga behovet av nationella prov mot andra behov.

– Det kan vara så att rektor ser organisatoriska svårigheter eller annat som står i vägen för proven och då väljer att satsa på något annat. Det är fullt tillåtet.

Vilka reaktioner på att proven är borttagna har ni mött?

– Vi märker reaktioner i sociala medier och i andra möten med ämneslärare. Det vi ibland kan se är att lärarna gärna vill ha kvar de nationella prov som rektor beslutat att inte längre beställa. Det kan bli en stötesten på skolan, mellan skolledare och lärargrupper, säger Anders Boman.

Mattelärare värdesätter nationella proven

Siffrorna som Skolverket har tagit fram åt Ämnesläraren visar en kraftig minskning av beställda prov från 2017 till 2019. När pandemin tog fart våren 2020 ställdes de nationella proven in.

– En iakttagelse jag gjort är att det ofta varit matematiklärare som pekat på problem med att proven ställts in under de här två vårterminerna. Det tyder på att de sätter ett stort värde på de nationella proven, säger Anders Boman.

Han påpekar att minskningen av antalet beställda prov på en del skolor även kan spegla en minskning av antalet elever.

– Det kan skilja sig ganska mycket mellan olika kullar, från 100 000 upp till 115 000, säger han.

Så mycket minskar antalet beställda prov:

Källa: Skolverket

LÄS ÄVEN

Digitala nationella prov försenas efter EU-dom

Nationella prov blir obligatoriska på komvux

Lärare läckte nationella prov

Digitala nationella prov ska lösa problem som belastar lärarkåren