Sök
Publishing-priset logga

Ny rapport: Satsningar på matte ger inte effekt

Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges ingenjörer, presenterar en rad lösningar för vad som behöver göras efter nya larmrapporten. Pressbild/Sveriges ingenjörer

Sjunkande betyg i matte – trots extra undervisningstimmar och matematiksatsningar i skolan. Slutsatsen dras i en ny rapport som analyserat mattekunskaperna i grundskola, gymnasiet och komvux.

Undervisningstiden har utökats med 330 timmar i grundskolan sedan 2013 men satsningarna på matematik har inte gett önskat resultat, enligt en ny rapport från Sveriges ingenjörer.

I undersökningen jämförs exempelvis betygen i matematik för elever som fått fler mattetimmar med tidigare årskullar som inte haft det. Trots ett extra påslag i undervisning sjunker betygsgenomsnittet, och ämnet har dessutom den lägsta genomsnittliga betygspoängen i både årskurs sex och årskurs nio.

Skillnaderna fortsätter också att öka mellan elever med och utan högutbildade föräldrar, och antalet underkända i matematik har blivit fler, skriver förbundet i ett pressutskick.

"Detta är allvarligt"

På komvux är det kurserna i matematik som drabbas av flest avhopp, och insatser som leder till att man kan komplettera ämnet efter gymnasiet ger inte heller någon större effekt när det kommer till att exempelvis få in fler personer på ingenjörsutbildningar.

"Detta är allvarligt eftersom bra mattekunskaper behövs för att klara högre utbildning", säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges ingenjörer, i pressmeddelandet.

De tankarna utvecklar hon i en debattartikel i DN där hon bland annat slår fast att följande behöver göras:

  1. Satsningarna måste göras tidigt, sedan är det för sent. Det är i grundskolan det stora mattetappet, och därmed tappet av framtidens ingenjörer, sker och det är där lösningarna måste sökas.
  2. Sätt siffersatta mål för minskad snedrekrytering. Skolan brister i sitt kompensatoriska uppdrag. Andelen studerande i högskolan som har föräldrar utan eftergymnasial utbildning står stilla år efter år.
  3. Mattelärare måste få kosta och de måste ha goda villkor och en rimlig arbetsbelastning. En duktig matte­lärare är avgörande för om en elev utvecklar intresse för och kunskaper i ämnet. 
  4. Underlätta för ingenjörer att bli lärare i matematik. Enligt Skolverket gäller det största framtida behovet matematiklärare. Fler i målgruppen skulle stå beredda om ersättningen höjdes till de 25 000 kronor per månad som gäller forskarutbildade i Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU).

LÄS ÄVEN

Nya siffror: Ointresserade elever stort problem i matte- och NO-undervisningen

Ny forskning: Högpresterande elever minst intresserade av matte

Forskare: Svenska mattelärare kan lära mycket av finländska kollegor

Programmering lyfter inte elever i matte