Sök
Publishing-priset logga

Elevernas självförtroende sjunker i matte och NO

Det är bekymmersamt att många unga verkar uppleva skolan som en plats dit man går för att visa vad man kan och bli bedömd, inte för att faktiskt lära sig, säger Maja Neiman, projektledare på Ingenjörsvetenskapsakademien. Foto: Colourbox/Elin Elliot

Naturvetenskap och matematik är både intressant och viktigt att kunna, tycker svenska 15-åringar. Men deras självförtroende i ämnena sjunker, visar Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) i en ny rapport.

Lästips: Nya siffror: Ointresserade elever stort problem i matte- och NO-undervisningen

Barn och ungas attityder är grunden när IVA vill få igång en debatt om hur elever ser på skolämnena och tar till sig kunskap. 

– Det är inget fel på deras inneboende motivation och de vill lyckas i skolan. Men vi ser också stora skillnaderna mellan ungdomsgrupper och vill undersöka varför vissa elever tappar sin kunskapslust, säger projektledaren Maja Neiman.

Intresset ökar

I rapporten Generation Ekvation har IVA samlat data om ungdomars egna attityder från stora nationella och internationella skolundersökningar som Pirls, Timss och Pisa.

En iakttagelse är att svenska 15-åringar är intresserade av matematik och naturvetenskap och anser att ämnena är viktiga för framtiden, men att deras självförtroende har sjunkit.

En annan är att elever med utländsk bakgrund i genomsnitt har högre motivation jämfört med ungdomar med svensk bakgrund. Här är skillnaden större i Sverige än internationellt. 

– Vi ser bland annat att intresset för naturvetenskapliga yrken är större bland elever med utländsk bakgrund, säger Maja Neiman. 

Pojkar har större självförtroende

Att skillnaderna mellan ungdomsgrupper är så stora hör till det som överraskade IVA mest under arbetet med rapporten. Trots att pojkarna i Sverige är mer intresserade av naturvetenskap än flickor och har ett större självförtroende i ämnet, har flickorna högre betyg. Den skillnaden är också större i Sverige än i andra jämförbara länder. En tydlig skillnad mellan pojkar och flickor är att de hanterar stress och motgångar olika.

– Flickor som mår dåligt är ofta mer öppna och vältaliga om det. Ser man till betygen och representationen i högre utbildning så tar de sig också igenom motgångarna på ett bättre sätt. Pojkarna ger lättare upp och är sämre på att be om hjälp, säger Maja Neiman.

Självbilden stämmer inte

Även skillnaden mellan olika socioekonomiska grupper är i vissa avseenden större i Sverige än i andra länder.

– Att vi inte når fram bättre till alla elever bryter mot vår uppfattning i Sverige att vi har en så inkluderande skola.

Kompetensförsörjningen och behovet av god utbildning hör till de frågorna IVA prioriterar mest.

– Rapporten blir en viktig grund i vårt arbete med att ta fram förslag som ska uppmuntra sökandet efter kunskap och lusten att lära.

"Bekymmersamt"

IVA ser inte som sin roll att tyda resultaten, istället följer man upp rapporten med webbinarier och workshops där pedagoger, psykologer och andra experter deltar. Till arbetet med rapporten var också en panel med ungdomar knuten.

Ett samtalsämne i rapportens spår har varit hur väl ungdomar känner sig tillrätta med undervisningssituationen i skolan. Flera vittnesmål, bland annat från ungdomspanelen, visar att elever ofta drar sig för att i klassrummet ställa frågor som de tror kan uppfattas som dumma. De vänder sig hellre till någon klasskompis.

– Det är bekymmersamt att många unga verkar uppleva skolan som en plats dit man går för att visa vad man kan och bli bedömd, inte för att faktiskt lära sig, säger Maja Neiman.

Fler slutsatser ur studien

  • Högt självförtroende kring läsning och bra läsförmåga – men läslusten är oroväckande låg.
  • Nästan alla elever trivs ganska eller mycket bra i sin klass.
  • Stressen hos unga är hög och ökar, särskilt bland flickor.
  • Allt färre tycker att skolan ger lust att lära mer.
  • Attityden till kunskap skiljer sig mycket mellan olika elevgrupper, jämfört med andra länder. 
  • Skillnaderna mellan pojkar och flickor är bland de största i världen. 
  • Stora skillnader mellan elever med olika socioekonomiska förutsättningar. 
    Källa: IVA
    Här hittar du hela rapporten.

LÄS ÄVEN

Nya siffror: Ointresserade elever stort problem i matte- och NO-undervisningen

2 av 3 killar läser bara om de måste

Fuglesang: Matte- och NO-lärare kan göra jordens skillnad

Ny forskning: Högpresterande elever minst intresserade av matte