Sök
Publishing-priset logga

Prisad lärare gör biologin levande

Strukturen bygger på lärarledd undervisning. Katederundervisning och faktainhämtning kommer först, som biologiläraren Henrik Toresson själv uttrycker det. Foto: Ulla-Carin Ekblom

Biologiläraren Henrik Toresson har prisats av Vetenskapsakademien. Dels för sitt underhållande arbete med minnestekniker. Men också för sitt effektiva sätt att ställa om till distansundervisning.

Henrik Toresson står framför sina gymnasieelever och säger åt dem att kasta tomater på honom (på låtsas). Sedan börjar han springa mot dörren, halkar på ett bananskal och haltar därifrån. I nästa stund kommer han tillbaka med ett glasspaket och börjar måla med glassen på fönsterrutan. Ungefär så brukar Henrik Toresson inleda sitt arbete med att lära ut minnestekniker, för att få eleverna att förstå hur effektivt det kan vara.

– I det här fallet handlar det om en vanlig inköpslista. Man tänker sig att man har en lång lista med matvaror som ska inhandlas. Sedan föreställer man sig att man placerar ut dem, gärna på ett lite roligt sätt. Därefter går man en mental promenad, från föremål till föremål, förklarar han.

– På så vis kan man lära sig att komma ihåg 30 saker, på bara fem minuter. Det är standard. Sedan går vi vidare till mer avancerade tekniker, säger han.

Gillar katederundervisning

I vintras prisades Henrik Toresson av Vetenskapsakademien, nominerad av sina elever, bland annat med beskrivningen: ”Han har gjort oss till de människor vi är i dag.”

Henrik Toresson

Ålder: 29 år.
Bor: Hallsberg.
Skola: Alléskolan.
Antal år i yrket: Fyra år.
På fritiden: Orienterar och extraknäcker som överlevnadsinstruktör. Tillbringade två dygn i skogen med elever som skrev uppsats om överlevnadstekniker.
Lästips: Honolulu com­munity college’s hemsida med metodiktips. Sök
på #teachingtechniques faculty development.
Därför älskar jag att vara lärare: ”Min mission är att öka den totala lyckan i samhället. Vi måste ha ett samhälle med kunniga människor. Annars skulle allt fallera.”

Juryn imponerades även av hans snabba sätt att ställa om till distansundervisning. Men för Henrik Toressons del blev det inte så stor skillnad eftersom den typen av undervisning stämde bra överens med den han redan använde sig av.

– Jag har ägnat minst 1 000 timmar åt att göra egen kurslitteratur i form av olika powerpoints som täcker in alla kursernas teoretiska faktakunskaper och avslutas med formativa övningar och självrättande tester.

Strukturen bygger på lärarledd undervisning. Katederundervisning och faktainhämtning kommer först, som han själv uttrycker det. Annars blir det svårt för eleverna att tillämpa sina kunskaper, tänka källkritiskt och diskutera innehållet på ett bra sätt.

– Men givetvis formas arbetsupplägget efter det ämne vi jobbar med. Om det handlar om kontroversiella frågor, exempelvis genteknik och kloning, så avsätter jag mycket tid för reflektion. 

Henriks 5 tips

  1. Lärarledd undervisning. Döm inte ut katederunder-visning och strukturerade genomgångar. Varva med självrättande frågesporter, tillämpningsövningar och diskussioner.
  2. Relationer. Lägg mycket kraft på att få eleverna att förstå att du vill dem väl, det mår alla bra av, gärna med inslag av humor. Yrket blir roligare, eleverna känner sig uppskattade och pluggar mer.
  3. Disciplin. Ta en bensträckare efter halva lektionen. Det minskar rastlöshet och främjar elevernas koncentration och disciplin.
  4. Minnestekniker. Kolla in Utbildningsradions filmer om minnestekniker. Exempelvis ”Pluggkoden”. Där finns både enkla och avancerade sätt för att lära sig att komma ihåg fakta.
  5. Studenter och nya lärare. Ta saken i egna händer och råplugga metodik. Det kommer avgöra din framgång inom yrket. Lärarutbildningen handlar för
    lite om hur man lär ut saker i
    verkligheten.

LÄS ÄVEN

Fyra prisade lärare om hur de arbetar laborativt

Han bygger batteri – med ingefära

Tävlande elever presterar sämre i kemi

Läxförhör får fler att lyckas med matten