Sök

Därför är det smart att bygga batteri – med ingefära

Kemisten Lars Eriksson gillar att komma på fyndiga kemilabbar. Foto: Oskar Omne

Kemisten Lars Eriksson har fortfarande alla fingrar kvar – trots att han smällt en hel del saker i yngre dagar. I dag är han expert på röntgendiffraktion. Och på att komma på fyndiga kemilabbar.

Lars Eriksson är universitetslektor på institutionen för material- och miljökemi i Stockholm och jobbar mycket med ”elektrokemiska saker”, som han själv beskriver det. Det vill säga hur kemiska reaktioner kan ge upphov till elektronisk spänning och omvänt. På 1990-talet arbetade han på lärarutbildningen, då antalet lärare med kemi som huvudämne var tio gånger fler.

Numera undervisar han kemistudenter men intresset för pedagogik finns fortfarande kvar. Lars Eriksson är en av dem som delar med sig av uppfinningsrika labororationer till Kemilärarnas resurscentrums lektionsbank. Nu senast: ett batteri tillverkat av ingefära.

Hur kom du på den idén?

– Plötsligt slog det mig att just inlagd ingefära i tunna skivor leder ström bra, bättre än citron eller gurka som tidigare brukar användas som elektrolyt för enkla batterier i skolan. Med tre seriekopplade celler är det väldigt enkelt att få en lysdiod att lysa.

Lars Eriksson

Ålder: 59 år.
Bor: Stockholm.
Yrke: Universitetslektor på institutionen för material- och miljökemi, Stockholms universitet.
Just nu: Undervisar och handleder examens­arbeten.
Lästips för lärare: ”Chemistry 3” av Andrew Burrows, en lärobok på grundkursen i kemi.
Därför älskar jag kemi: ”Det är roligt att undersöka olika saker och hitta på hypoteser och teorier om sådant som man inte alltid kan se eller förutspå.”

 

Sedan många år tillbaka ägnar han en stor del av sin tid åt röntgendiffraktion och deltar i olika forskningsprojekt.

– Röntgendiffraktion används för att kartlägga kemiska strukturer. Lyser man röntgenstrålar på en kristall så sprids strålarna åt olika håll i ett mönster som, oftast, kan tolkas och visa hur strukturen ser ut på atomär nivå, säger han och skrattar litegrann:

– Man kan säga att det är den metod som används i kriminalserier för att analysera pulver och ta reda på vilka droger de har hittat. 

Så gör du, steg för steg:

  1. Du behöver en tunt skivad ingefära, tre kopparplåtar, tre zinkplåtar, en lysdiod, elkablar och fem klädnypor.
  2. Gör tre celler med ingefära mellan koppar- och zinkmetall. Seriekoppla
    dem och anslut en lysdiod. Det måste vara torrt i kopplingarna.
  3. Vid zinkplåten oxideras zinkmetall till zinkjoner. Elektroner frigörs. Zinken blir minuspol och kopparn som bara är kontakt blir pluspol. Elektron­erna flyter igenom ”batteriet” och lampan börjar lysa.
  4. Slutligen: Egentligen är det bara en omflyttning av elektroner i batteriet men uppgiften kan analyseras utifrån olika svårighetsgrader. Se "inge färs­­batteri" på www.krc.se för en mer detaljerad beskrivning.