Sök
Publishing-priset logga

De har översatt mattetermer – till 26 olika språk

Cecilia Kilhamn på Nationellt centrum för matematik (NCM) har varit samordnare för ordlistorna med matematiktermer på 26 olika språk.

Att översätta matematiktermer till andra språk kan vara väldigt komplicerat. I vissa fall nästintill omöjligt. Nu har NCM och Skolverket utformat ett nytt stödmaterial, med matematiktermer på 26 olika språk.

Skolverket har sedan länge erbjudit ett stödmaterial med översatta matematikbegrepp på olika språk, som ska underlätta matematikundervisningen för elever med annat modersmål. Men materialet har fått mycket kritik under åren, berättar matematikdidaktikern Cecilia Kilhamn på NCM (Nationellt centrum för matematik), som har varit ansvarig för att ta fram ett helt nytt material, i samarbete med Skolverket. Arbetet har pågått i 1,5 år och nu finns översättningar på 26 språk på Skolverkets hemsida. Matematiker, matematikdidaktiker och 50 översättare har varit involverade.

– Det tidigare stödmaterialet ansågs vara bristfälligt på grund av att det bestod av ett konstigt urval av begrepp, att materialet var ostrukturerat och ibland bestod av felaktiga översättningar. Det är lätt att tro att matematiken är universell, och på ett abstrakt plan är den ju det. Men när det gäller skolmatematiken är det en hel del saker som skiljer, inte bara i hur vi anger rätt eller fel, säger hon.

Dubbel ansträngning

Cecilia Kilhamn konstaterar att varje matematiklektion är en dubbel ansträngning för elever med annat modersmål, eftersom de ska lära sig både svenska och matematik.

Materialet är en slags ordlista med rena matematikord och ord som är frekventa i matematikundervisningen, och riktar sig i första hand till ”vanliga” lärare, som en hjälp för elever som inte pratar svenska obehindrat.

– Tanken är att läraren ska kunna skriva ut den aktuella sidan för att eleverna lätt ska kunna kolla upp vad ett begrepp heter på det egna språket. Vi tänker oss även att materialet kan användas av föräldrar, så att det blir enklare för dem att hjälpa sina barn med läxläsningen. 

Så här gick det till:

  • NCM valde ut de termer som skulle finnas med i ordlistan.
  • Orden ordnades tematiskt och begränsades så att ett område skulle rymmas på en sida.
  • Ordlistan skulle innehålla rena matematikord men också andra ord som är vanliga i matematikundervisningen. Resultatet blev en samling med 500 termer, fördelade på 25 teman.
  • Termerna översattes till engelska och försågs med en mycket kort förklaring eller ett exempel. Därefter har ordlistan översatts till 26 olika språk. En svårighet med översättningsarbetet har varit att det som betraktas som ett språk i Sverige ofta är en hel familj av språk eller dialekter.
  • Just nu arbetar NCM med en översättning till Sveriges minoritetsspråken.

Källa: Cecilia Kilhamn, Nationellt centrum för matematik.

Sedan ger hon ett exempel på en av otaliga översättningssvårigheter.

– När man pratar om ”8” på en matematiklektion i Sverige så kan det vara både ett tal, en siffra eller ett nummer. Och begreppen tal, siffra och nummer har olika innebörd, beroende på situation, och saknar många gånger motsvarighet på andra språk. Man kan ju inte addera två nummer, till exempel.

Dessutom kan symbolspråket skilja sig åt. Division kan betecknas med : eller ÷ eller ett snett eller ett horisontellt bråkstreck.

Okunniga översättare

En annan kritik mot Skolverkets tidigare stödmaterial var att översättarna inte var matematikkunniga. Matematiktermer kan vara en väldigt speciell terminologi, så en stor del av NCM:s arbete har handlat om att hitta ”rätt” översättare. Idealpersonen har varit en utbildad matematiklärare i sitt hemland, på sitt eget språk. Men som har erfarenhet av läraryrket i Sverige.

Ett av de svåraste språken att översätta till har varit somaliska. Dels på grund att det talas så många olika dialekter i landet. Och dels på grund av att det inte finns någon högre utbildning i matematik på det inhemska språket. Arbetet har också, i vissa fall, påverkats av politiska omständigheter. Exempelvis när det gäller de serbokratiska språken (bosniska, kroatiska och serbiska).

– Det här har lite grann med nationalism att göra. De olika länderna vill hävda sina egna språk och skilja sig från sina grannländer. Så vilket språk ska vi då välja? Det språk som vi tror att barnet kan, eller de språk som länderna har beslutat som det officiella? Men här har Skolverket fått ta det slutgiltiga beslutet.

Cecilia Kilhamn betonar vikten av den här sortens stödmaterial.

– Vi måste göra allt vi kan för att stötta de elever som kommer hit med ett annat modersmål än svenska. Även om språket kommer på plats, kan känslomässiga upplevelser av utsatthet, otillräcklighet och maktlöshet sätta djupa spår och påverka barnets fortsatta lärande livet ut.

Här hittar du materialet som heter: Termer för matematikundervisning – ett stödmaterial för undervisning i matematik och studiehandledning på olika språk.

LÄS ÄVEN

Matematiklyftet förbättrade inte elevernas resultat

Rapport: Satsningar på matte ger inte effekt

Tuff utmaning när NP i matte ska bli digitala

Han översätter Khan Academy till svenska – helt ideellt