Starka känslor när det kodas i skolan

Kristina von Hausswolff, forskare vid Uppsala universitet, är aktuell med en avhandling.

Känslorna tar lätt över hos eleverna när de kör fast i programmering. Då måste det finnas kunniga lärare som har tid att sitta bredvid och ge stöd, slår Kristina von Hausswolff, forskare vid Uppsala universitet, fast i en ny avhandling.

Programmering tar alltmer plats på schemat, främst i teknik och matematik. Men trots ökad datorvana bland eleverna är det många som har svårt att ta till sig undervisningen.

Och lärarna är inte alltid så bra på att förklara.

– Många lärare har inte fått så mycket övning i programmering. De har nytta av att fundera på vad programmering är och hur man kan undervisa i det, säger Kristina von Hausswolff, forskare vid Uppsala universitet.

"Ofta väldigt frustrerade"

I den avhandling hon lade fram tidigare i år har hon undersökt gymnasieelevers och högskolestudenters första möte med programmering.

– Vi kunde se att den sociala miljön och emotionella faktorer spelade roll för lärandet på längre sikt. Det kan vara så att hands on-kodskrivandet först påverkar motivationen och elevens tro på den egna förmågan och att detta i sin tur påverkar långtidslärandet, säger Kristina von Hausswolff.

Programmeringsspråk, datormiljö och mycket annat kan ställa till bekymmer och det är ofta svårt för både skolelever och högskolestudenter att få datorn att utföra det de tänkt sig.

Kodskrivandet och testkörningen av koden kan liknas vid en konversation där datorns respons är viktig. När responsen uteblir kan det bli känslosamt för de som skriver in koden.

– De blir ofta väldigt frustrerade, men också otroligt glada när det fungerar. Det är vid totala avbrott som en lärares kodnära hjälp är av stor betydelse.

Hur bör lärarna bemöta den här frustrationen?

– När elever kör fast behöver de någon som sitter bredvid och går igenom vad de gjort. Någon som har tid att prata och bena upp tankarna om just den elevens kod.

Så minskade stressen

I sitt avhandlingsarbete jämförde Kristina von Hausswolff två elevgrupper. Den ena fick skriva kod direkt på tangentbordet, den andra satt bredvid någon som skrev kod.

– Ett resultat var att de två grupperna uppnådde ungefär samma kunskaper direkt efter experimentet, vilket var lite förvånande. Däremot fanns det andra faktorer som skilde sig åt, som kan påverka lärandet positivt på lång sikt. Till exempel hade stressnivån gått ner för de elever som jobbade hands on, och deras motivation hade också påverkats positivt.

Efter en vecka hade hands on-gruppen bättre resultat än hands off-gruppen. Av det drar Kristina von Hausswolff slutsatsen att det är möjligt att upplevelsen påverkar långtidslärandet.

– Vi kunde se att om man jobbade i par minskade den som skrev koden sin stress under övningen. Hur väl man kände den man jobbade tillsammans hade också betydelse. Känslomässiga aspekter tycks spela in i lärandet.

Hur hoppas du att lärarna ska använda dina slutsatser?

– Man måste inse att det inte går på räls att lära sig programmering. Man kommer att köra fast, det är en del av processen och det är viktigt för lärare att tänka på.

Inga noviser längre

Kristina von Hausswolff arbetar i dag som pedagogisk utvecklare vid Uppsala universitet, med inriktning på digitalisering. Hon hoppas kunna göra en uppföljningsstudie om några år.

– Det kan vara lämpligt att titta på vad initiativet att införa programmering i grundskolan och gymnasieskolan har inneburit för studenter på grundkurser i programmering på universitet och högskolor då ingen längre är novis, säger hon.

Här hittar du Kristina von Hausswolffs avhandling.

LÄS ÄVEN

Programmering lyfter inte elever i matte

Forskare kritiserar Skolverkets otydlighet kring programmering

Storföretag tryckte på när programmering tog plats i skolan

Elever har svårt att koppla kodning till vardagsteknik

Skolverkets svar på hårda programmeringskritiken