Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

Så kan man jobba med högpresterande elever i matten

"När vi väl hittade rätt nivå tyckte han att det var bättre att jobba med papper och penna i en lärobok", säger matteläraren Linda Lie. Foto: Getty Images/Privat

Hugo visar vägen. Matteläraren Linda Lie har följt en högpresterande elev och ser behov av nya arbetssätt.
– Vi lärare behöver ha strategier för att hitta de här eleverna och se vad vi kan bistå med för att de ska nå så långt de vill och kan, säger hon.

När Hugo hade skrivit ett av de första matteproven i sjuan kunde Linda Lie se att han använde metoder som han inte lärt sig på lektionerna.

– Han drog slutsatser, generaliserade och förenklade sina beräkningar. Det gjorde mig nyfiken, säger hon.

Eleven på Fristadsskolan i Eskilstuna (Hugo heter egentligen något annat) är högpresterande – en elevgrupp som kan vara svår att upptäcka och sällan prioriteras i undervisningen. Hans lärare Linda Lie följde hans utveckling under ett läsår och har beskrivit sina erfarenheter i en artikel för forskningsstiftelsen Ifous program Lärares praktik och profession.

– Andelen elever som behöver repetition och stöd för att klara kunskapsmålen är väldigt stor. Då blir det också dem vi ägnar mest tid åt på våra konferenser, säger Linda Lie.

Svåra att upptäcka

Hon räknar med att det finns 2–3 högpresterande elever i varje klass. Men de är inte alltid så lätta att upptäcka.

– Kunskapen är så självklar för dem. Vi lärare behöver ha strategier för att hitta de här eleverna och se vad vi kan bistå med för att de ska nå så långt de vill och kan, säger hon.

I sitt arbete som lärare i matematik i årskurserna 7–9 har Linda Lie även tidigare stöttat duktiga elever. Men då var de utmaningar hon erbjöd lika för alla som behövde en svårare uppgift. Nu har hon insett att det krävs en anpassning till individen.

Riktig fart tog det när Hugo själv fick vara delaktig i sin utveckling.

– Jag kunde se i intensiteten i hans arbete vad som lockade honom mer och ökade hans intresse.

För att lyckas med stödet till högpresterande elever är det viktigt att skapa en tydlig gruppkänsla, framhåller Linda Lie.

– Kan jag visa att alla elever är lika viktiga kan jag också individualisera undervisningen. Skapar jag goda relationer får jag ett klassrum med öppnare elever där det inte är något konstigt att de arbetar med olika saker på olika nivåer.

Föredrog papper och penna

Under Lindas och Hugos gemensamma försök att hitta hans arbetsnivå använde de en digital tjänst där alla gymnasiekurser finns med.

– När vi väl hittade rätt nivå tyckte han att det var bättre att jobba med papper och penna i en lärobok. Det blev en större utmaning för honom.

Repetitiva uppgifter kan man gott göra med hjälp av datorn, men för att öka förståelsen för matematiken behöver man använda papper och penna, menar Linda Lie.

– En del av vårt lärande sker när vi utnyttjar flera sinnen och fler delar av hjärnan. Vi ska använda digitala läromedel när de fyller ett syfte, inte för deras egen skull.

Vilka generella växlar kan man dra på en undersökning som bara bygger på en elev?

– Inte så stora, men betydelsen av en noggrann kartläggning är tydlig. Gör man den både uppåt och nedåt i kunskapsnivåerna gynnar det alla elever.

Har du hittat fler Hugo?

– Ja det har jag. I sjuan året efter kunde jag ganska snabbt identifiera de högpresterande eleverna och ta reda på vad jag behövde tänka på för att vara ett bra stöd för dem. En viktig lärdom är att även kartlägga uppåt med svårare uppgifter.

I dag går Hugo i nian. Linda Lie följer hur det går för honom genom sina kollegor. Under hösten är hon tjänstledig och jobbar som universitetsadjunkt på Mälardalens högskola.

– Här pågår en studie som fokuserar på elever med exceptionell begåvning. Den skulle jag gärna vilja följa på närmare håll, säger hon.

Här kan du läsa Linda Lies rapport.

LÄS ÄVEN

Ny forskning: Högpresterande elever minst intresserade av matte

Matteglädje lyfter betygen i Rinkeby

Matteundervisningen läggs om i stort forskningsprojekt

Elever har lågt självförtroende i matte och NO