Sök
Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

Stabila ämneskunskaper stärker elevernas argumentation

Louise Rietz elever har bland annat fått träna sig i att argumentera om miljögifter, som PFAS-ämnen som till exempel finns i Goretex. Foto: Privat/Getty Images

Lärare kan spela en viktig roll i att få elever att se flera perspektiv och argumentera med ämneskunskaper som grund i naturvetenskapliga ämnen.
– Det hjälper eleverna att ha ett kritiskt förhållningssätt, säger läraren och forskaren Louise Rietz.

Louise Rietz delar sin tid mellan forskning i utbildningsvetenskap vid Lunds universitet och att vara lärare på halvtid på Vägga gymnasieskola i Karlshamn. Hon undervisar i biologi, kemi och är även behörig i naturkunskap.

– När jag började min forskarutbildning för drygt sex år sedan ville jag göra något som var utvecklande både för eleverna och för mig själv i min lärarroll, säger hon.

Kunskap eller värderingar?

Valet föll på hur man som lärare kan stötta sina elever i argumentationsprocessen i samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll. Louise Rietz har undersökt i vilken utsträckning gymnasieelevers argument i ämnet kemi grundar sig på kunskap eller värderingar efter att de fått undervisning i både argumentation och ämnesområde. De 25 elever i kemi 2 som ingick i undersökningsgruppen har fått fundera över vad deras argument är baserade på och om de källor de använder går att lita på.

– Min studie visar att eleverna efter undervisningen kan argumentera på hög nivå och till stor del understödja sina argument med kunskap. Det skiljer sig från tidigare studier som visat att elever framför allt använt sig av värderingar och tyckande när de argumenterat.

Resultaten av hennes forskning visar också att eleverna utvecklade sin förmåga att se flera perspektiv, förstå frågors komplexitet och hantera information med ett kritiskt förhållningssätt.

Strukturerad och tydlig undervisning

För att lärarna ska lyckas med de argumentationsuppgifter de ger sina elever är det viktigt att inte släppa eleverna helt fria, menar Louise Rietz. Det ökar risken för att värderingarna får för stort utrymme.

– Som lärare behöver man förbereda sig bra och det är viktigt att komma ihåg att de flesta elever inte tidigare fått något stöd i hur de ska argumentera i naturvetenskapliga ämnen. De behöver en strukturerad och tydlig undervisning.

Louise Rietz har också undersökt hur eleverna upplever att arbete med argumentation i samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll påverkar dem i deras roll som samhällsmedborgare. Bland annat har de fått träna sig i att argumentera om miljögifter, som till exempel PFAS (högfluorerade ämnen).

– Det har gjort att de blivit mer medvetna konsumenter. De läser på innehållsförteckningarna och har börjat ställa krav på produkterna.

Så blir kemin och biologin vardagsnära

Skolan och inte minst undervisningen i naturvetenskapliga ämnen har en angelägen uppgift i att väcka elevernas miljömedvetenhet, anser Louise Rietz.

– Som kemilärare utgår man mycket från läroböckerna. Många kollegor önskar att de hade tid att koppla undervisningen mer till samhällsfrågor. Om man ska ta in den här typen av uppgifter handlar mycket om att hålla koll på vad som florerar i media just nu.

Louise Rietz har på sina lektioner i biologi utgått en hel del från pandemin.

– Vi har jobbat med olika val som individer, regeringen och myndigheter behövt ta. Ska man fira julafton med släkten, hur många kan närvara på en begravning, bör man ha munskydd eller inte? Eleverna har fått argumentera för eller emot i olika valsituationer, säger Louise Rietz.

Här hittar du Louise Rietz avhandling: "Det handlar om vår framtid – hur elevers scientific literacy kan utvecklas genom SNI-argumentation i kemiundervisning"

LÄS ÄVEN

Vardagsnära kemi ska väcka elevers intresse

Tävlande elever presterar sämre i kemi

Prisad professor avdramatiserar kemin

Mat och kemi hör ihop