Sök

Kortspel ger elever koll på värsta klimatbovarna

Erik Sterner, klimatpedagogisk forskare och lärare har tagit fram spelet tillsammans med David Andersson, Stefan Wirsenius, forskare vid Chalmers tekniska högskola, och Jonas Karlén, pedagog vid Göteborgs universitet. Foto: Klimatkoll/David Reckermann

Vilken vardagsaktivitet har störst klimatpåverkan? Genom att låta elever svara på den frågan vill forskarna bakom kortspelet Klimatkoll sprida kunskap och väcka samtal om klimat och livsstil.

Spelet består av 54 kort som rangordnar olika vardagsaktiviteter efter hur stor klimatpåverkan de har. Orsakar exempelvis en flygresa till New York mer klimatpåverkan än att äta en bit nötkött om dagen i ett år?

– Att spela Klimatkoll med eleverna kan fungera som en språngbräda: det är en enkel och lustfylld ingång till hållbarhetsfrågor som väcker frågor och skapar samtal på ett avdramatiserat sätt, säger Erik Sterner, klimatpedagogisk forskare och lärare.

"Stort behov"

Han har tagit fram spelet tillsammans med David Andersson, Stefan Wirsenius, forskare vid Chalmers tekniska högskola, och Jonas Karlén, pedagog vid Göteborgs universitet. Skolverket har slagit fast att lärande för hållbar utveckling ska genomsyra undervisningen i svensk skola. Och genom Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling är skolan också skyldig att ge ungdomar den kunskap och de verktyg de behöver för att leva hållbara liv.

Men många av de lärare som spelets upphovsmän har träffat, berättar att de saknar verktyg, stöd och resurser.

– Det finns ett stort behov av engagerande läromedel som väcker viktiga samtal och nyfikenhet. Vår långsiktiga målsättning är att alla elever som går ut gymnasiet i Sverige ska ha spelat Klimatkoll, säger Erik Sterner.

Finns det något konkret exempel från spelet som du tror kommer att överraska?

– Att mobilen inte är värre än den är kan vara en aha-upplevelse. Ur ett strikt klimatperspektiv skadar elektroniken klimatet mindre än många tror. Laddningen drar inte mycket ström och det är relativt små prylar, säger Erik Sterner.

Kan användas i många ämnen

Målgrupperna är främst elever från högstadiet och uppåt. Enligt upphovsmännen kan spelet användas i nästan alla ämnen, även om efterfrågan hittills har varit störst bland lärare i naturkunskap, teknik, samhällskunskap och hem- och konsumentkunskap.

Hur anpassas frågorna utifrån årskurs och ämne?

– I stor utsträckning sköter det sig självt: det eleverna är mogna för och intresserade av att diskutera hamnar i centrum. En hem- och konsumentkunskapslärare tipsade exempelvis om att enbart spela med korten i livsmedelskategorin för att tydliggöra hur den delen av vår konsumtion, alltså vad vi äter, påverkar klimatet.

Ska dela ut minst 4 500 kortlekar

  • Klimatkoll har beviljats pengar från Formas (forskningsrådet för hållbar utveckling) för ett treårigt kommunikationsprojekt i syfte att sprida kunskap om klimat, livsstil och hållbar konsumtion.
  • Här ska minst 20 000 svenska skolelever från årskurs 7 och uppåt utan kostnad få spela Klimatkoll. 
  • Minst 2 500 kortlekar ska delas ut till skolelever, minst 2 000 kortlekar ska delas ut till lärare och minst 100 lärare och 200 lärarstudenter ska utbildas i hur Klimatkoll kan användas i skolan.

Här kan du läsa mer.

 

LÄS ÄVEN

Fyra sätt att jobba med klimatfrågor 

7 tips för en grön semester

Expert: Oroande att undervisningen i naturen minskar

Forskare granskar omstritt Pisa-resultat