Forskare vill se mer värderingar i naturvetenskapen

Ola Nordqvist är forskare vid Göteborgs universitet och tidigare gymnasielärare i biologi och kemi.

Mer utrymme för värderingar och diskussioner om etik och moral inom naturvetenskap kan öka elevernas intresse för biologi, kemi och andra naturvetenskapliga ämnen.
– Debatten i de stora frågorna ökar i samhället, men skolan hänger inte med, säger forskaren Ola Nordqvist.

Klimatomställning, hållbar utveckling och genmodifierade grödor. Genom att ge större plats på schemat för de stora debattfrågorna inom naturvetenskapen kan lärare bryta de senaste decenniernas minskade intresse för naturvetenskapliga ämnen i skolan.

– Eleverna vill verkligen diskutera de svåra frågorna och är intresserade av värderingar inom naturvetenskapen, säger Ola Nordqvist, forskare vid Göteborgs universitet och tidigare gymnasielärare i biologi och kemi.

Nya lärare har en annan syn

I en ny avhandling har han granskat hur värderingar påverkar undervisningen i naturvetenskap på gymnasiet. Bland annat har han undersökt om biologilärare ser naturvetenskapen som värderingsfri eller inte och hur det påverkar deras val av undervisningsinnehåll.

– En övervägande majoritet tyckte att det var viktigt att under sina lektioner diskutera etik och moral och vad som är rätt och fel. Samtidigt tyckte en annan grupp lärare att man inte ska prata om värderingar i naturvetenskapen, utan istället bara presentera fakta.

Hur stort utrymme har lärarna att välja innehåll i undervisningen?

– Inom ramen för styrdokumenten kan de framför allt välja hur mycket tid och vilket djup de lägger på olika delar av undervisningen.

Ola Nordqvist såg vissa mönster i hur lärare ställer sig till värderingar i undervisningen.

– De med mer erfarenhet kommer från en generation där naturvetenskap ses som mer faktadriven och värderingsfri. Nya lärare har en annan utbildning och tycks ha en annan syn på omvärlden än sina mer erfarna kollegor.

"Inom humaniora är det vardagsmat"

En slutsats är att lärares grundläggande värderingar påverkar det innehåll och de metoder de använder i undervisningen. Här handlar det om så kallade icke-epistemiska värderingar, det vill säga personliga värderingar som formas tidigt i livet och inte är beroende av hur mycket man läst eller studerat.

Ola Nordqvist arbetade tidigare under nästan 20 år som gymnasielärare i framför allt biologi och kemi.

– De delar av undervisningen som jag själv tyckte var extra roliga var just när det kom in mer värderingar. Inom humaniora är det vardagsmat, men i naturvetenskapen finns en tradition att undervisningen ska vara värderingsfri och neutral.

Finns det en risk att för mycket fokus på värderingar går ut över elevernas baskunskaper?

– Ja så är det, men som lärare ska du påverka innehållet. Värderande diskussioner inom naturvetenskap måste föregås av undervisning om sakfrågor och fakta.

Behöver lärarutbildningen ses över?

– Ja. Min undersökning är begränsad till ämneslärarutbildningen i biologi i Göteborg och det kan därför vara svårt att dra generella slutsatser, men lärare i naturvetenskap är generellt sett inte utbildade i att undervisa om etik och moral på det sätt som krävs för att undervisa på högstadiet och i gymnasiet och behöver därför en bättre grund. Det kan vara jobbigt att genomföra i klassrummet, men det gör också våra ämnen roligare, säger Ola Nordqvist.

Här hittar du Ola Nordqvists avhandling.

LÄS ÄVEN

Så blir metaforer meningsfulla i naturvetenskapen

Lizettes modell fördjupar kunskaperna i kemi

Forskare: Lärare måste bli bättre på att visualisera kemin

Stabila ämneskunskaper stärker elevernas argumentation

Prisad lärare gör biologin levande