Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

Digitala läromedel riskerar att stänga ute mattelärare

Marie Utterberg Modén, forskare vid Göteborgs universitet, har precis lagt fram sin avhandling. Foto: Göteborgs universitet/Getty Images

Den inriktning digitala läromedel har mot enskilda elever gör det svårt för lärarna att arbeta med lärandemål för hela klassen. Det menar Marie Utterberg Modén, forskare vid Göteborgs universitet.
– Tekniken behöver vara mera transparent, säger hon

När elever arbetar med digitala läromedel på mattelektionen lagrar tekniken en mängd information. Det handlar till exempel om hur många procent rätt eleverna haft inom olika ämnesområden och hur stor del av betygsnivån de har klarat. Läromedlen kan hjälpa lärarna att identifiera elever som riskerar att inte nå målen.

Men att det digitala läromedlen är utformade för att anpassa sig till varje elevs individuella kunskapsnivå skapar samtidigt problem för lärarna.

– När de planerar sina lektioner har de ett övergripande lärandemål som är gemensamt för hela klassen, men de här systemen är byggda för långtgående individualisering. Då blir det svårt för lärarna att hantera den spänning som uppstår mellan individanpassningen och den kollektiva klassrumsmiljön som de själva vill ha, säger Marie Utterberg Modén, forskare vid Göteborgs universitet.

"Lärarna känner sig inte delaktiga"

I sin avhandling, som hon just lagt fram vid Institutionen för tillämpad informationsteknologi, har hon intervjuat 41 matematiklärare och följt undervisningen i ett antal klasser i framför allt årskurserna 7–9.

– När digitala system i ett läromedel tar över arbetsuppgifter är det viktigt för lärarna att kunna förstå hur systemen fungerar och varför de fattar de beslut de gör. Varför får eleverna just de här uppgifterna och varför får en del elever svårare eller lättare uppgifter än andra?

Många av de lärare Marie Utterberg Modén intervjuat efterlyser större öppenhet från tillverkarna av de digitala läromedlen, särskilt de läromedel som bygger på artificiell intelligens.

– Tekniken behöver vara mer transparent, annars känner sig inte lärarna delaktiga, säger Marie Utterberg Modén.

Hon understryker också vikten av att ha en etisk diskussion om de uppgifter som läromedlen samlar in om eleverna.

– Man kan fundera över vem som har tillgång till informationen som samlas in och hur den analyseras. Vet eleverna om att data samlas in om dem och vilken data det handlar om?

Felen är viktiga för det långsiktiga lärandet

När uppgifterna rättas automatiskt finns en tendens att elever dras till den snabba interaktionen som läromedlen erbjuder och som syftar till att ge snabb återkoppling om ett svar är rätt eller inte. Det krockar med lärarnas synsätt som går ut på att lärandet är en långsiktig process och en utveckling av förmågan att till exempel resonera om matematik.

– Ser man lärandet mer som en långsiktig process kan ett fel på en uppgift vara en del i lärandet. Man kan till och med uppmärksamma fel för att diskutera dem och lära sig ännu mer.

Hur bör man tänka som lärare om man ändå ser ett mervärde i att använda digitala läromedel i undervisningen?

– Använd de möjligheter som läromedlen ger, till exempel att använda datavisualiseringar, ibland i realtid, för att fånga upp elever som kommit efter eller om någon gör väldigt mycket fel och agera direkt för att ge eleven rätt stöd, säger Marie Utterberg Modén.

Här hittar du Marie Utterberg Modéns avhandling.

LÄS ÄVEN

Matteböcker riskerar att leda elever fel

Matteböcker talar till högstadieelever som att de är småbarn

Få bevisföringsuppgifter i svenska matteböcker

Matteboken ger trygghet