Sök

Matteprofilernas krav efter Timss-resultatet

Josefine Rejler, Andreas Ekblad och Ulla Öberg är överens om att kvaliteten på svenska mattelärare och deras undervisning måste höjas.

Antiklimax. Så kan man väl sammanfatta det oförändrade resultatet för svenska elever i Timss 2019 – en global kunskapsmätning i matematik och naturvetenskap som publicerades i går. Nu ger tre matteprofiler sin syn på hur resultatet ska lyfta.

Såväl fjärde- som åttondeklassarna presterar ett par poäng bättre i matematik jämfört med 2015. I naturvetenskap blev det i stället tre respektive en poäng sämre. Men samtliga förändringar är så små att de ligger inom felmarginalen. Så kan man sammanfatta Sveriges resultat i prestigefyllda kunskapsmätningen Timss. 

Återigen har Singapore överlägset bäst resultat, med de högsta poängen i samtliga fyra tester – precis som 2015. Bland de allra bästa återfinns också Taiwan, Sydkorea och Japan som hörde till toppskiktet även 2015.

Vi har pratat med tre matte- och NO-profiler om hur Sverige ska nå dit.

Josefine Rejler, grundskollärare sedan 25 år, utbildare och föreläsare i matematik.

Josefine Rejler, grundskollärare sedan 25 år, utbildare och föreläsare i matematik, matematikdidaktiker som bland annat utbildar matematiklärare i Singaporemodellen.

1. Vilka är dina kommentarer kring Sveriges resultat i TIMSS? Hur mycket bryr sig lärare om resultatet?

– Alla lärare vill göra skillnad och göra ett bra jobb, så visst tar lärare åt sig när media kommenterar de klena svenska resultaten. Det är verkligen galet att Sverige ligger under EU/OECD-genomsnittet i matematikkunskaper. Med de möjligheter vi har i Sverige finns det egentligen ingen anledning till det. I Sverige klarade 8 procent av eleverna i årskurs f de svåraste uppgifterna i Timss, i Singapore var siffran 54 procent.

2. Hur kommer det sig att Sverige hamnar där vi är?

– De satsningar som gjorts, typ mattelyftet, verkar inte ha nått fram till eleverna. Vi behöver mer undervisningskickliga lärare och höja kvaliteten i undervisningen, helt enkelt. Skolan är långt ifrån likvärdig i Sverige: de elever som har tur får bra undervisning medan andra elever får aldrig chansen.

– I Sverige får lärare göra lite som de vill, det saknas en gemensam syn på undervisning. Men det finns vedertagen forskning om hur lärande bäst går till och vad som behövs för att elever ska lyckas. Det finns modeller att tillämpa, som till exempel Singaporemodellen som jag arbetar med. 

3. Vad är viktigast för att Sverige ska klättra i resultatlistan?

– Det är i klassrummet det händer. Vi behöver förbättra kvaliteten på undervisningen, det är den som avgör hur mycket eleverna lär sig. Lärarna är enormt viktiga i klassrummet. Jag är bland annat utbildad på lärarhögskolan i Singapore och har besökt många klassrum i Singapore. Det var fascinerande att se hur läraren fångar elevernas intresse med att lämna ut ett problem som eleverna först arbetar med själva, och sedan som alla tillsammans resonerar kring. Kort sagt där lyckas skolan omsätta teoretisk kunskap i praktiska situationer. Varför inte lära av de bästa i världen?

Andreas Ekblad är matematik-, NO- och tekniklärare på Aggarpsskolan i Svedala.

Andreas Ekblad, matematik-, NO- och tekniklärare på Aggarpsskolan (4-9) i Svedala. Krönikör i Ämnesläraren.

1. Vilka är dina kommentarer kring Sveriges resultat i Timss? Hur mycket bryr sig lärare om resultatet?

– Jag är inte förvånad över att vi ligger kvar där vi ligger, kommunen har ju inte gjort några speciella insatser för att åstadkomma förbättringar. Jag tycker att det alltid är intressant att jämföra Sveriges resultat med andra länder, framför allt med grannländerna i Norden.

2. Hur kommer det sig att Sverige hamnar där vi är?

– För det första: Vi har ingen likvärdig skola i Sverige. Jämför med Finland, där skolan styrs av staten och eleverna får en likvärdig utbildning. För det andra: Svenska lärare är för svaga kunskapsmässigt. I Sverige räcker det med att läsa en och en halv termin (=45 högskolepoäng) och ändå vara behörig i matte på högstadiet. Det är för lite för att klara uppdraget bra, både didaktiskt och pedagogiskt. Lärarna klarar inte att hjälpa de svagaste och mest omotiverade eleverna, de som ofta saknar stöd hemifrån. Duktiga elever med stöttande föräldrar klarar sig alltid.

– Jämför lärarutbildningen med den i Finland som är längre, ligger på en högre nivå och ger gedignare kunskaper.

3. Vad är viktigast för att Sverige ska klättra i resultatlistan?

– Skolan måste förstatligas för att bli mer likvärdig och vi måste höja lärares utbildning. Ge svenska lärare kompetensutveckling så att de blir skickligare i sin yrkesutövning.

Ulla Öberg, tidigare verksam som matematikdidaktiker. Blogg- och Facebookprofil i matematikkretsar.

Ulla Öberg, tidigare verksam som matematikdidaktiker vid Malmö Högskola, numera Malmö Universitet. Bloggprofil samt skapare av Facebookgruppen "Om matematik, sluta räkna…börja se!"

1. Vilka är dina kommentarer kring Sveriges resultat i Timss? Hur mycket bryr sig lärare om resultatet?

– Jag tror inte att lärare lägger så stor vikt vid Timss, jämfört med resultaten i de nationella proven, som lärare finner mer intressanta. Resultatet av NP som visar hur eleverna presterar, är ju en direkt avspegling av undervisningen, och hur den har varit. En tanke vore ju att förändra undervisningen när resultaten är svaga. Men den sidan av saken tenderar nog många att bortse ifrån.

2. Hur kommer det sig att Sverige hamnar där vi är?

– Bra fråga! Resurserna till vår lärarutbildning tycks gå mer till administration är undervisning av de blivande lärarna. Det har skett en dramatisk förskjutning under de senaste 40 åren, då studenterna undervisades 40 timmar per vecka och numera enbart 6-8 timmar. Studenterna har för dåliga baskunskaper när de påbörjar lärarstudierna. Skolan de gått har inte förmått att ge dem de nödvändiga kunskaper de borde besitta.

– De reformer som skolan ofta genomgår berör sällan eller aldrig det för resultatet viktiga, nämligen genomförandet av matematikundervisningen.

3. Vad är viktigast för att Sverige ska klättra i resultatlistan?

– Först och främst att vi får fler välutbildade lärare. Verksamma lärare bör få fortbildning och läromedlen bör ses över. Under elevernas tre första skolår består svenska elevers undervisningsmaterial till största delen av "fyller i"-böcker. Alltså, bara i förväg producerade uppgifter, vilket jag tror är annorlunda i de länder där eleverna lyckas nå upp till bättre resultat. Eleverna konsumerar och producerar sällan något material själva, vilket vore utvecklande.

LÄS ÄVEN

Resultatet för svenska elever i Timss 2019

Timss-experten: ”Inte mycket för OECD-genomsnittet”

Framgångsrik modell gör matten tydlig

Problemlösning som engagerar precis alla

Här kan du läsa mer om Singaporemodellen