Sök

Forskare: Mer detaljerad läroplan kan lyfta matteresultat

"Läroplanens design tycks ha spelat en roll för att lyfta resultaten. Och det var i de delar som var mer detaljerade som resultaten lyfte", säger Johan Prytz om att Sveriges resultat förbättrades kraftigt i Timss på 1980- och 90-talen.

Detaljerade läroplaner med tydliga besked om vad eleverna ska lära sig kan vara vägen tillbaka till goda kunskaper i matematik. Det visar forskaren Johan Prytz undersökning av hur läroplanen påverkat resultaten i Timss.

När de svenska eleverna står och stampar i den internationella kunskapsmätningen Timss senaste rapport drömmer sig många matematiklärare tillbaka till perioden 1980–1995. Under de åren förbättrades Sveriges resultat kraftigt.

– Läroplanens design tycks ha spelat en roll för att lyfta resultaten. Och det var i de delar som var mer detaljerade som resultaten lyfte, säger Johan Prytz, docent vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet.

"Gick in på detaljer"

En bärande del i den studie han gjort — och som i somras publicerades i Nordic Journal of Educational History — är en jämförelse av kunskapsområdena aritmetik och algebra och hur de behandlas i läroplanen Lgr80. Han har även tittat på de kommentarmaterial och diagnosmaterial som Skolöverstyrelsen gav ut, samt standardproven som användes i årskurs nio.

Skillnaden visade sig vara stor. I avsnittet om aritmetik fanns betydligt mer detaljerade beskrivningar av vad eleverna måste lära sig och i vilken takt.

– Man gick till och med in på detaljer som hur många siffror det ska vara i täljaren och nämnaren i de uppgifter eleverna skulle lösa, och vilket talområde man måste ha uppgifter inom, säger Johan Prytz.

"Förbättrades mycket i aritmetik"

För algebran var kursplaner, kommentarmaterial, diagnosmaterial och standardprov designade på ett helt annat sätt med mycket färre detaljer om vad eleverna skulle lära sig och i vilken ordning. Framför allt var det otydligt i årskurs 1–6.

– Skillnaden avspeglades i Timss och andra internationella kunskapsmätningarna. De svenska resultaten förbättrades mycket i aritmetik, men betydligt mindre i algebra.

"Håller uppe tempot"

Johan Prytz utesluter inte att även andra faktorer än styrdokumenten spelade roll för att kunskaperna blev så pass mycket bättre i aritmetiken. Han såg även vissa förbättringar i andra delar av matematiken.

– Man verkar ha haft en pedagogik som fungerade väl under 1980–talet och första halvan av 1990-talet.

Så det finns en koppling mellan hur läroplaner är designade och lärarnas möjligheter att bedriva bra undervisning?

– Jo det tycker jag. I Lgr80 fick lärarna tydliga beskrivningar av vad de skulle göra. En slutsats kan vara att detaljrikedomen håller uppe tempot i undervisningen. Det står tydligt hur långt man ska ha kommit i olika årskurser. Lgr11, däremot, är mer otydlig och generellt skriven för att på ett liknande sätt vara till stöd för lärares och elevers prestationer, säger Johan Prytz.

LÄS ÄVEN

Matteprofilernas krav efter Timss-resultatet

Timss-experten: ”Inte mycket för OECD-genomsnittet”

Resultatet för svenska elever i Timss 2019

Forskare ska bryta tystnaden i matten

Matte med för få problem