Sök
Publishing-priset logga

Debatt: De dåliga mattekunskaperna är ett strukturellt problem

Svante Holmberg är förstelärare i religion och samhällskunskap på Hersby gymnasium, Lidingö. Foto: Getty Images/Privat

Vi kan förslagsvis börja med att signalera till våra barn och ungdomar att matematik är viktigt i yrkeslivet och att goda kunskaper i ämnet främst är en följd av ansträngning, snarare än nedärvd förmåga, skriver debattören.   

När jag vid min sons första utvecklingssamtal i årskurs ett frågade klassläraren varför eleverna inte har en kvarts räkning i läxa varje dag, som de har i läsning, fick jag till svar att ”man som vuxen inte behöver matte på samma sätt som svenska”.

Föga förvånande visar en ny rapport av Sveriges ingenjörer att den svenska skolan har betydande problem i just matematik. Trots stora satsningar på ämnet går det åt fel håll: betygen sjunker och skillnaderna mellan barn till hög- och lågutbildade föräldrar ökar. I grundskolan såväl som på gymnasiet och komvux.  

Mattelärare är sannolikt bäst betalda

De svaga resultaten skylls gärna på politiska beslut som sägs ha lett till brist på tid och resurser, eller på att den svenska mattelärarkåren använder föråldrade pedagogiska metoder. Men, som rapporten visar, ökade undervisningstiden i matte ständigt under 2010-talet, trots att man redan hade fler timmar än lärare i de flesta andra ämnen. Dessutom har lärarbristen i matematik gjort att ämneslärargruppen sannolikt är den bäst betalda. Inte heller är det troligt att alla de länder vars elever presterar bättre än Sverige i matte givet har mer pedagogiskt nymodiga lärare än vi. Tvärtom är det ofta länder med mycket traditionella skolsystem som lyckas bäst.    

Lämpligare vore därför att istället se de dåliga svenska matteresultaten som ett i huvudsak strukturellt problem. Strukturella problem är ofta resultaten av handlingar vars avsikt inte är att orsaka dem. De upprätthålls av många av oss som en följd av våra samlade beteenden, varför det saknas tydliga ”bovar” att lägga skulden på. Alltså är vi i ett samhälle tillsammans ansvariga för att lösa dem. 

Viktiga kunskaper

Som klassföreståndare möter jag ofta föräldrar som på utvecklingssamtal oblygt deklarerar att ”jag aldrig var bra på matte i skolan, men jag klarade mig bra i yrkeslivet ändå" eller att ”i vår familj är vi inga mattemänniskor”. Sådana fraser kan var för sig vara relativt harmlösa, men när de aggregeras uppstår stora negativa effekter för eleverna, som förleds att tro dels att matematik är oviktigt, dels att förmågan att lära sig räkna främst är beroende av medfödda egenskaper.

Men gedigna mattekunskaper är inte oviktiga, utan grunden för ett avancerat logiskt tänkande och en förutsättning för ett lands innovationskraft. Även om Sverige ännu hävdar sig väl i internationella mätningar, visar flera sådana att länderna i Ostasien vars elever är bäst i världen på matte, slår oss allt oftare i forskning och innovationer. 

De bästa pluggar hårt

Pisachefen Andreas Schleicher hävdade 2015 att Sverige måste få eleverna att ta ett större ansvar för sitt lärande eftersom en majoritet av dem tror att framgång i matematik beror på talang och inte på hårt arbete. En studie från University of Hong Kong visar att mattelärare i London ser begåvning som den viktigaste orsaken till framgångar i ämnet. Området är visserligen obeforskat här, men byggt på egen erfarenhet är det en vanlig åsikt även bland svenska mattelärare. I ledande Pisa-nationer som Kina, Singapore och Sydkorea däremot, tror nästan alla elever att de kommer lyckas bra med sina studier om de pluggar hårt. En uppfattning de delar med sina lärare i matematik och föräldrar.

För att råda bot på de svaga svenska mattekunskaperna behöver vi därför erkänna att problemet är strukturellt, och att vi alla har ett delansvar för en situation vi inte avsiktligt skapat och där betydelsen av våra enskilda beteenden i sig själva är liten. Det är en helt annan slags ansvar än det vi tillskriver en enskild aktör som handlar med ont uppsåt eller som ensamt har ett stort inflytande i en fråga.

Som vuxna, skolfolk såväl som vårdnadshavare, kan vi förslagsvis börja med att signalera till våra barn och ungdomar att matematik är viktigt i yrkeslivet och att goda kunskaper i ämnet främst är en följd av ansträngning, snarare än nedärvd förmåga.   

Svante Holmberg, förstelärare i religion och samhällskunskap, Hersby gymnasium, Lidingö

OM LÄRAREN DEBATT

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Vill DU debattera hos oss? Gör så här!

Välkommen att göra din röst hörd i Läraren. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv cirka 2-3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararen.se

LÄS ÄVEN

Matematiklyftet förbättrade inte elevernas resultat

Rapport: Satsningar på matte ger inte effekt

Elever har lågt självförtroende i matte och NO

Nya siffror: Ointresserade elever stort problem i matte- och NO-undervisningen