Sök
Publishing-priset logga

Debatt: Så gör vi svensk matematikundervisning bäst i klassen

Henrik Appert och Arvid Gilljam är civilingenjörer och läromedelsutvecklare. Foto: Matteappen

”Matematik är inte svensk skolas bästa gren”, sade Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson i en intervju nyligen. Men den både kan och bör bli det. Parallellt med att satsa på fler kompetenta matematiklärare kan digitala lärmiljöer ge både elever och lärare goda förutsättningar. Det skriver Henrik Appert och Arvid Gilljam, civilingenjörer och läromedelsutvecklare.

Enligt skollagen ska utbildningen vara likvärdig oavsett var i landet den bedrivs. Skolverket och utbildningsministern talar om TIMSS-rapporten (Trends in International Mathematics and Science Study) som ännu ett bevis på att vi inte har en likvärdig skola, där elever med lägre socioekonomiska förutsättningar presterar sämre. Sveriges låga resultat i studien är i stort sett oförändrade sedan 2015, de små förbättringar som TIMSS visar är kopplade till redan högpresterande elever. 

Bristen på behöriga lärare i matematik kommer fortsatt vara stor under de kommande åren, därför är det angeläget att åtminstone förbättra situationen genom de medel som redan finns och som systematiserar lärande inom matematikämnet med tydligt resultatfokus. Digitala lärplattformar kan också bidra till att minska antalet elever som helt faller ur matematikundervisningen med ofullständiga betyg som följd.

Data identifierar kunskapsgap

Sverige lägger i snitt 650 kronor på läromedel per elev – vilket är minst i hela Norden. Det visar statistik från Läromedelsföretagen. Digitala plattformar möjliggör standardiserade, löpande avstämningar med mindre insatser för lärare och chefer, men med mycket stora möjligheter att få det underlag som krävs för att kunna följa upp utbildningen effektivt för individer och klasser. Det ger möjlighet att på ett enkelt sätt faktiskt identifiera kunskapsgap när de uppstår, för att rätta till dessa i tid, innan gapet blivit för stort.

Med de digitala verktygen på plats förbättras också förutsättningarna för de hårt kämpande mattelärarna att stötta sina elever på olika kunskapsnivå och samtidigt kommunicera deras utveckling till föräldrar och skolledning på olika nivåer. 

Tyvärr finns även klyftor mellan såväl olika skolor som enskilda lärare när det gäller förståelse och intresse för hur digitala läromedel kan bidra till en mer jämlik skola. En del lärare som väljer att inte använda digitala resurser i undervisningen motiverar det med att det tar tid och att den digitala infrastrukturen saknas (Skolinspektionen, 2019; Tallvid, 2015). Att undervisning kan se olika ut är både naturligt och önskvärt. Professionella lärare måste få göra bedömningen av vilka metoder som är mest lämpliga för deras elever. Men digitalisering av undervisning är här för att stanna och inte minst inom matematiken lämpar sig digitala läromedel bra både som pedagogiskt stöd och för att följa upp resultaten. 

Måste bli en integrerad del av undervisningen

Matteundervisningen är komplex med flera rörliga komponenter där undervisningsmiljö och kompetenta pedagoger är central. Men moderna läromedel måste bli en integrerad del av undervisningen. Plattformar som möjliggör närmare dialog mellan lärare och elev gör också att man snabbt kan utvärdera resultat – och göra insatser direkt när behovet uppstår. 

Regeringen beslutade 2017 om en nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet och det är dags att den tas på allvar. Med snabb uppföljning och rätt insatser insatser för eleverna har vi goda förutsättningar att göra matematikämnet till en av våra bästa grenar i Sverige. 

OM LÄRAREN DEBATT

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Vill DU debattera hos oss? Gör så här!

Välkommen att göra din röst hörd i Läraren. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv cirka 2-3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararen.se

LÄS ÄVEN

Resultatet för svenska elever i Timss 2019

Varför inte lära av de bästa?

Nya siffror: Ointresserade elever stort problem i matte- och NO-undervisningen

Matematiklyftet förbättrade inte elevernas resultat

Rapport: Satsningar på matte ger inte effekt